Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Mikrokurser ett svar på dagens kompetensbehov

Bolognaprocessen har i Sverige lett till fler program och färre fristående kurser. Men flera lärosäten försöker nu ge utbildnings­systemet ny flexibilitet genom mikrokurser.

21 november, 2019
Kajsa Skarsgård
Hanne Smidt
Hanne Smidt

Trots att Bolognaprocessen genom 20 år har lyft fram behovet av livslångt lärande, har den fått Sveriges utbildningssystem att gå åt motsatt håll, menar Hanne Smidt som är senior rådgivare vid European University Association, EUA.
– Sverige hade tidigare ett väldigt flexibelt system som i hög grad byggde på fristående kurser där man kunde kombinera ihop sina egna utbildningar, ett bra sätt att se student­centrerat lärande på. Nu är det i stället fler program och kurserna kan vara stängda för dem som inte går programmet, säger hon.

Högskolan Väst har märkt av trycket att ”programifiera” svensk högre utbildning, vilket även kommit från inrikespolitiskt håll, men har tagit ett strategiskt beslut att ändå fortsatt ha en hög andel fristående kurser. Dessutom satsar lärosätet nu också på mikrokurser inom produktionsteknik.
– Vi har sedan länge prioriterat livslångt lärande, det hänger ihop med vår profil som lärosäte, förklarar prorektorn Jan Theliander.

Hög genomströmning
Mikrokurserna är på bara några få högskolepoäng, ofta helt distansbaserade och utvecklade i samverkan med relevanta arbetsgivare. Kurserna syftar till att tillgängliggöra ny kunskap inom områden där utvecklingen går snabbt. Genomströmningen är hög – över 90 procent fullgör kurserna – och det är vanligare än på andra kurser att deltagarna har blivit behöriga genom arbetslivserfarenhet.

Men som budgetar och fördelningsnycklar ser ut hade Högskolan Väst inte kunnat utveckla mikrokurserna på egen hand, berättar Jan Theliander, utan det har gjorts med stöd från KK-stiftelsen. Genom sitt program Expertkompetens har KK-stiftelsen hittills stött utvecklingen av mikrokurser på 13 lärosäten, främst kopplat till tekniska framsteg.

Jan Theliander skulle vilja att lärosätena fick bättre ekonomiska incitament att bedriva både mikrokurser och fristående kurser.
– Vi måste stå mycket mer på tå nu för att möta de snabba svängningarna på arbetsmarknaden och det räcker inte att säga att vi ska prioritera livslångt lärande utan vi måste skruva till fördelningssystemet på något sätt, säger han.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023