Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

SULF vill skydda högre utbildning i grundlagen

Risken för allvarliga hot mot den akademiska friheten betonas i flera inspel till den kom­mande forsknings­propositionen. I övrigt före­kommer både välbekanta käpp­hästar och nya nivåer av företagsnära lobbyism.

19 november, 2019
MarieLouise Samuelsson

Akademisk frihet är det centrala i SULF:s inspel till den kommande forskningspolitiska propositionen.
– Omvärlden ser annorlunda ut nu, vi ser hoten mot den akademiska friheten i länder som Turkiet, Ungern och Tjeckien, säger förbundets chefsutredare Karin Åmossa.

Därför menar SULF att lagskyddet måste stärkas också i Sverige, för att värna forskning och högre utbildning.
– För SULF:s del står utbildningens frihet högst på listan när det gäller vad vi förväntar oss av den kommande politiken, högre utbildning behöver få samma grundlagsskydd som forskningen har.

Karin Åmossa

Karin Åmossa påpekar att den akademiska friheten inte bara behöver ett robust lagskydd, det handlar också om hur regelverken tillämpas i praktiken när det kommer till anställningar och resurser.
– Visstidsanställningarna skapar osäkerhet, liksom det att även tillsvidareanställningar för forskare är osäkra och ofta innebär att du bara får forska så länge de externa pengarna räcker för att sedan bli uppsagd. Osäkerheten skapar osunda beroendeförhållanden och är ett hinder för akademisk frihet för enskilda individer.

Glapp i skyddet mot förtalsanmälningar
En annan aspekt av den akademiska friheten är ett hårdare samhällsklimat med hat och hot, som kan innebära att forskare inte längre vågar forska inom områden som befinner sig i debatternas frontlinje.
Sveriges unga akademi, SUA, tar också upp den akademiska friheten i sitt inspel och vill att regeringen markerar mot länder som inskränker lärosätenas och forskarnas frihet.

Vidare vill man att regeringen ser över det ”glapp i regelverket” som innebär att enskilda forskare kan få bekosta kostsamma rättsprocesser när företag hotar att stämma dem för förtal om de publicerar forskningsrön som företagen uppfattar som ofördelaktiga.
Likt SULF vill SUA se ökat juridiskt skydd för högre utbildning, rätten att besluta om utbildningens innehåll på samma sätt som friheten att välja forskningsämne.
SUA vill också se att det kollegiala ledarskapet ”återerövras” samt att kollegiet får utse majoriteten av styrelseledamöterna.

Samverkan även i inspelen
”Samverkan” är ett av forskningspolitikens favoritord och  möjligen kan man säga att Luleå tekniska universitet, LTU, tar samverkan (med näringslivet) till en ny nivå genom att man skriver sitt inspel tillsammans med Swemin, branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter och gemensamt efterlyser ”långsiktiga och tydliga satsningar på gruvrelaterad forskning” samt ett riktat anslag till LTU.
Ett exempel på mer indirekt samverkan mellan högskola och näringsliv återfinns bland de inspel som kallas ”spontana”, där en rad småföretag i el- och fastighetsbranschen i Sörmland och Västmanland lobbar för att Mälardalens högskola, MDH, ska bli universitet. Även företagen ABB och Bombardier vill att regeringen uppgraderar MDH till universitetsstatus.

Vill tydligare skilja på universitet och högskolor
I den oundvikligt spretiga genren inspel-till-forskningspropositioner ges givetvis utrymme för gamla käpphästar och välbekanta debatter.
Det märks exempelvis när Kungl. Vetenskapsakademiens, KVA, inspel tar upp diskussionen om huruvida forskningsresurser ska förbehållas vissa universitet. KVA vill att regeringen utreder en ”tydligare rollfördelning inom det svenska högskole­systemet”, lika med att forskningsanslagen bör koncentreras till de lärosäten som redan har ”en framskjuten position i den internationella forskningsvärlden”. Högskolorna skulle, enligt KVA:s modell, i stället ha ”en nyckelroll inom kompetensförsörjning”.

KVA konstaterar att kopplingen mellan utbildning och forskning är viktig, men att denna koppling kan säkras genom att högskolorna samverkar med de forskningstunga lärosätena och att högskolans lärare erbjuds forskning och vidareutbildning vid starka forskningsmiljöer.
Inspelet från Högskolan i Borås har ett helt annat perspektiv än KVA:s, man vill visserligen också se strategiska forskningssamarbeten mellan lärosäten, men förutsätter att regeringen satsar på högskolorna som varande ”kompletta akademiska miljöer”, ”någon återvändo till ett tillstånd där högskolorna enbart utbildar finns naturligtvis inte”.

Nu återstår för utbildningsminister Matilda Ernkrans (S) att sammanjämka motstridiga ståndpunkter och hela den omfattande inspelsfloden till en respektingivande proposition med förankring hos både profession och intressenter.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023