Medborgare i andra EU-länder som arbetar i Sverige kan få stora problem om de blir sjuka. Det kan ta upp till ett år att utreda om de tillhör svensk socialförsäkring eller om de ska få ersättning från hemlandet. Under tiden får inte personen sjukpenning.
Det är först när en person ansöker om exempelvis sjukpenning, barnbidrag eller tillfällig vård av barn som Försäkringskassan undersöker om personen tillhör det svenska socialförsäkringssystemet. Det gäller både EU-medborgare som flyttat till Sverige och personer som pendlar från ett grannland.
En av dem som stött på problem är Olaf Svenningsen, dansk medborgare, bosatt i Danmark.
– I februari 2018 anställdes jag som avdelningschef vid Lunds universitet. Det visade sig att avdelningen hade problem med den psykosociala arbetsmiljön, som blev värre trots mina försök att förbättra den. Jag kämpade med att hantera situationen, men den 5 november 2018 blev jag sjukskriven med akut stress/utmattningssyndrom, berättar han.
Han sjukanmälde sig i vanlig ordning, och ansökte sedan om försäkringstillhörighet den 29 november 2018.
Långa utredningar
Under våren 2019 upptäckte Olaf Svenningsen att han inte fanns kvar i det danska sjukförsäkringssystemet så han fick betala för terapi mot stress ur egen ficka.
– 22 maj 2019 fattade Försäkringskassan beslut om min försäkringstillhörighet, men informerade inte mig. Beslutet upptäckte jag först i september vid samtal med en handläggare. Beslutet säger, precis som EU-rätten föreskriver, att jag är försäkrad i det land där jag arbetar och betalar skatt, säger Olaf Svenningsen.
Nu började nästa fas i processen. Inte förrän försäkringstillhörigheten är fastställd utreder Försäkringskassan om en person har rätt till sjukpenning.
– När företagshälsan efter sommaren blev inkopplad i ärendet och tittade på vad min danska läkare skrivit på sjukintygen sa de att ”Försäkringskassan kommer att neka dig sjukpenning”. Försäkringskassan förväntar sig att man i sjukintyget använder den unikt svenska diagnosen ”utmattningssyndrom”, medan man i Danmark kallar det ”stress” eller ”akut belastningssyndrom”.
Elva månader till utbetalning
Situationen löstes med ett samarbete över gränsen.
– I september 2019 fyllde min danska läkare i den svenska läkarintygsblanketten från Försäkringskassan i samråd med den svenska läkaren vid företagshälsan.
Sedan gick det ganska fort. I andra halvan av september fick Olaf Svenningsen ett meddelande att Försäkringskassan betalat ut sjukpenning från 5 november i fjol.
– Men det tog nästan elva månader efter att jag blivit sjukskriven innan jag fick sjukpenning utbetalad. Bara ett sparkapital och en hustru med inkomst gjorde att jag överlevde. Min ansökan om rätt till vård utomlands, som skickades in i november i fjol, har inte avgjorts.
Olaf Svenningsen har precis slutat på Lunds universitet och börjat ett nytt arbete i Danmark.
Gjorde den här historien att du flydde från Sverige?
– Ja, det kan man lugnt säga. Jag blev väldigt avskräckt och har ingen lust att komma tillbaka i en sådan situation. I genomsnitt har det tagit mig fem dagar per tillfälle att komma i kontakt med handläggare på Försäkringskassan. Det har varit hur mycket krångel som helst, säger Olaf Svenningsen.
Tvingas säga upp sig av ekonomiska skäl
Adam Brenthel, Saco-S-rådets ordförande vid Lunds universitet, anser att det är mycket olyckligt när internationella medarbetare kommer i kläm medan Försäkringskassan utreder försäkringstillhörigheten.
– Det är helt avgörande att Lunds universitet kan attrahera de bästa och det gör att vi har många internationella medarbetare. Det är inte alltid lätt att komma till Sverige och man måste se till att vardagen fungerar för dem, säger han.
Adam Brenthel påpekar att Lunds universitet har blivit bättre på att introducera nya internationella medarbetare till myndigheternas regelverk i Sverige.
– Men vad gör det om sjukförsäkringssystemet inte är tillgängligt? Jag har sett hur internationella medlemmar mer eller mindre tvingats säga upp sig för att man inte haft råd att delta i den rehabiliteringsprocess som arbetsgivaren kan kräva att man medverkar i. Om man inte har råd att jobba 25 procent och få 25 procent av lönen och inget från Försäkringskassan, då kommer man att behöva åka till hemlandet för vård och ekonomiskt stöd från familjen.
”Skadar universiteten”
Men den som lämnar landet riskerar sin anställning eftersom man inte kan delta i rehabiliteringen.
– Ur universitetets perspektiv är det till skada för verksamheten. Ur individens perspektiv kan det vara en ekonomisk, hälsomässig och karriärmässig katastrof. Och ur ett samhälleligt perspektiv är det fullkomligt oacceptabelt, säger Adam Brenthel.
JO-kritik mot Försäkringskassan
Försäkringskassans handläggningstider vid ansökan om försäkringstillhörighet har upprepade gånger anmälts till Justitieombudsmannen, JO.
I ett beslut från 3 oktober 2018 (Dnr 6760-2017) riktar JO allvarlig kritik mot Försäkringskassan för långsam handläggning. Den klagande hade fått vänta i över ett år på besked.
Ställföreträdande justitieombudsmannen Cecilia Nordenfelt skriver i beslutet: ”Jag är mycket kritisk till det som kommit fram.”
Och vidare: ”Jag har tidigare i år /…/ och i ytterligare fem beslut i dag /…/ kritiserat Försäkringskassan för långsam handläggning i ärenden om försäkringstillhörighet. Hos JO finns dessutom ett flertal pågående ärenden om samma sak. Situationen är således mycket bekymmersam. JO kommer att följa utvecklingen och utfallet av Försäkringskassans åtgärder.”
Inte nöjd med handläggningstiderna
Enligt Försäkringskassans områdeschef för försäkringstillhörighet och omprövning, Joakim Axelsson, har myndigheten förbättrat sig.
– Handläggningstiden ska nu ligga på 75 dagar i snitt, tiden beror dels på stor arbetsbelastning, dels på att det kan ta lång tid att få nödvändiga dokument från andra länder. 75 dagar är den nivå vi anser vara rimlig för ett ärende inom försäkringstillhörighet, säger Joakim Axelsson, och fortsätter:
Foto: Per Groth
– Försäkringskassan är, precis som sägs i svaren till JO, inte nöjd med de långa handläggningstiderna. I det senaste beslutet från i somras konstaterade JO att handläggningstiderna fortfarande var för långa, men att Försäkringskassan var på god väg och hade goda möjligheter att nå en acceptabel handläggningstid till årsskiftet.
Joakim Axelsson påpekar att reglerna är snåriga, men grundprincipen är att en person bara kan vara socialförsäkrad i ett land åt gången.
– Om man under utredningen exempelvis kommer fram till att en person är försäkrad i Tyskland får personen ingen ersättning i Sverige, utan det får denne ta med de tyska myndigheterna.
En effekt av reglerna är att under tiden som utredningen om försäkringstillhörighet pågår är det inte klarlagt i vilket land personen är försäkrad.
– Men är personen folkbokförd i Sverige har denne alltid tillgång till vård på samma sätt som alla personer som är bosatta i landet. Och kommer Försäkringskassan fram till att personen har försäkringstillhörighet i Sverige utgår ersättningarna, exempelvis sjukpenning, retroaktivt, säger Joakim Axelsson.
