Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Gamla frågor när lärarnas utbildning utreds igen

Vilka åtgärder behövs för att öka kvaliteten i lärarutbildningen och hur ska man underlätta för fler att bli lärare? Det är huvudfrågorna för den utredning som nu tillsatts med sikte på att reformera lärarutbildningen, enligt den sakpolitiska överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet som utgör punkt 56 i januari-avtalet.

25 oktober, 2019
MarieLouise Samuelsson

Utredningsuppdraget har gått till Anders Gustavsson, professor emeritus i pedagogik vid Stockholms universitet och Anders J Persson, akademisk ledare för lärarutbildningen vid Södertörns högskola.
Utredarna får drygt fyra månader på sig innan de senast den 31 mars ska leverera sina förslag, bland annat på hur kopplingen mellan teori och praktik kan stärkas, hur fokus på metodiken kan öka och hur förutsättningar för akademiker att välja läraryrket kan underlättas.

Vidare ska utredningen föreslå hur längden för kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, kan kortas ner och studietakten höjas, hur fler lärarledda timmar kan införas samt hur möjligheterna att parallellt jobba på en skola och studera till lärare kan förbättras.
Utredningen ska under arbetet hämta in synpunkter från lärarutbildningsanordnarna, arbetsmarknadens parter och ”andra relevanta aktörer”.

Ersättningar kan justeras
Det är knappast okända frågeställningar som utredarna tar sig an, under de senaste tio–femton åren har en rad åtgärder vidtagits för att komma till rätta med en alltmer alarmerande lärarbrist.
Utredningen omfattar också analys av redan genomförda och pågående insatser för att ”stärka lärarutbildningen och lärarförsörjningen”.
Bland annat ska utredningen föreslå eventuell justering av ersättningsbeloppen som sedan 2016 utgår genom den så kallade kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp inom exempelvis undervisning och verksamhetsförlagd utbildning.
Förslagen i utredningen ska också baseras på en analys av redan befintliga vägar till läraryrket och vidare ska det tydligt framgå av utredningen på vilket sätt förslag bidrar till högre krav på utbildningarna och därmed på studenterna.

32 utbildningar brister i kvalitet
I direktiven heter det att ”utfallet av Universitetskanslersämbetets utvärderingar av lärarutbildningen ska särskilt beaktas”. De första utvärderingarna som gjorts sedan nuvarande examina infördes 2011 presenterades i april 2019 varvid 35 av 67 granskade utbildningar fick omdömet hög kvalitet och 32 ifrågasatt kvalitet.
UKÄ:s utvärdering av ämneslärarutbildningarna väntas vara färdiga nu i november.
De utbildningar som ifrågasattes i april har ett år på sig att rätta till bristerna, vilket innebär att det resultatet kommer i april, alltså efter att Anders Gustafsson och Anders J Persson har lämnat sin utredning till utbildningsminister Matilda Ernkrans.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023