Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Högskola och regering på kollisionskurs i Brasilien

Högerregeringen kallar ledande universitet subversiva och vill göra stora besparingar. Men lärare och studenter har svarat med de största demonstrationerna sedan president­valet.

23 oktober, 2019
Jon Weman

Brasiliens president, högerpopulisten Jair Bolsonaro brukar kallas ”Latinamerikas Trump”. Men jämfört med den ombytlige Trump har Bolsonaro faktiskt en djupare och mer konsekvent ideologi. I den ingår tanken att några av landets värsta fiender kan finnas på – universiteten.

Andressa Pellanda

– I Bolsonaros världsbild ingår konspirationsteorier om hur ”kulturmarxism” och ”genusideologi” sprids av de intellektuella. Han talade i FN gång på gång om hur samhället indoktrineras med ”ideologi”. Det hotar den akademiska friheten och i förlängningen demokratin, säger Andressa Pellanda, som studerar internationella relationer och är talesperson för Kampanjen för rätten till utbildning.

När Olavo de Carvalho, en egensinnig filosof som är en av Bolsonaros favorittänkare, nyligen hävdade att Beatles sånger skrivits av sociologen Theodoro Adorno, blev han förstås utskrattad. Men det passade bolsonarismens världsbild symboliskt: ungdomen förförs av subversiva akademiker.

Och det är faktiskt från universiteten de största protesterna mot Bolsonaro hittills kommit: i maj och augusti demonstrerade runt två miljoner studenter och universitetsanställda i över 200 städer mot budgetnedskärningar i vad som kallades ”student-tsunamin”.
Grundpelarna i den nya universitetspolitiken är nedskärningar, ideologisk kontroll och privatisering.
– Regeringen är ultraliberal i ekonomiska frågor och ultrakonservativ i kulturella, säger Andressa Pellanda.

Minskade anslag – först för några, sedan för alla
Utbildningsministern Abraham Weintraub tillkännagav i maj minskade anslag med 30 procent för tre universitet som”underblåste revolt”, lät de jordlösas rörelse MST hålla föredrag, och ”män springa runt nakna på universitetsområdet”.

Antonio Gonçalves

Efter en storm av kritik mot inskränkningar av den akademiska friheten, backade Weintraub – och skar i stället bort fyra procent från alla landets universitet, från anslag som redan varit frusna och urholkats av inflationen sedan 2016.
– Vi hade ett årtionde när den högre utbildningen expanderade och öppnades för nya grupper, ungdomar från slumområden som var de första studenterna i sin familj. Nu rullas allt tillbaka med färre platser på universiteten igen, säger Antonio Gonçalves, ordförande för universitetslärarfacket Andes.

Pengarna är slut för landets viktigaste vetenskapsinstitution, Nationella teknik- och vetenskapsrådet, som stoppat alla nya stipendier, och 80 000 forskare väntar på besked om deras projekt kommer att fortsätta eller inte.
Åtstramningen fungerar också som en språngbräda för Bolsonaro-regeringens långsiktiga planer: privatisering och marknadsanpassning.
– En direkt utförsäljning vore för provocerande. I stället privatiserar man i små steg, i smyg, säger Antonio Gonçalves.

Filosofi och sociologi hotat
Som alternativ för att täcka budgethålen har Weintraub lanserat privat finansiering via programmet Future-se. I utbyte kan företag få allt ifrån rätten att sätta sitt namn på institutioner eller hela universitet, till patent och ensamrätt till forskningsresultat, liksom delad makt med universitetsledningen över administrationen.
I april framförde Weintraub den radikala idén att eliminera de sociologiska och filosofiska fakulteterna. Han fick stöd från Bolsonaro, som hellre ville finansiera ”veterinärer, ingenjörer, läkare och andra som gör nytta”.

Förslaget har fastnat i parlamentet, men enligt Antonio Gonçalves har det också börjat genomföras i smyg.
– Filosofi och sociologi har fått flest forskningsanslag in­dragna. De områdena angrips först för att de handlar om bredare förståelse av samhället och människans situation.
Forskare kontrolleras också utanför universiteten – chefen för landets rymd­forsknings­institut fick sparken efter att han bekräftat Amazonasbrändernas omfattning.

I början av oktober hölls nya protester vid mer än 60 universitet runtom i Brasilien.
– Vi organiserar studiecirklar, öppna debatter och aktioner på universitetsområdena. Många universitet har tackat nej till Future-se, bland annat. Nu när Bolsonaros popularitet redan faller snabbt är studenterna, lärarna och forskarna lite av en spjutspets, säger Andressa Pellanda.

Jon Weman
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023