Inflyttade forskare gör svenska mer produktiva

Svenska forskare blir mer produktiva när det kommer utländska forskare till institutionen. Det har John Källström funnit i en ny avhandling.
John Källström

John Källström disputerade i dagarna vid Lunds universitet med avhandlingen Mobility in Science.
– Det som intresserade mig var internationaliseringen av akademin och vilka konsekvenser det får för kunskapsproduktionen, säger han.

Tillsammans med kollegor matchade han personallistor från svenska universitet med publikationsdata från Scopus databas och kopplade till SCB:s register för att kunna följa forskarnas publiceringar år för år.
Som en följd av en avreglering 2008 av arbetskraftinvandring från länder utanför EU började antalet asiatiska forskare öka.
– De är generellt mer produktiva, räknat i publikationer per år, jämfört med forskare som redan var i Sverige i samma tjänstekategori, forskningsämne och universitet.

Att internationellt mobila forskare är mer produktiva har även tidigare forskning visat.
– Det som intresserar mig i min avhandling är hur migrationen påverkar de svenska forskarna.

45-procentig ökning
John Källström har funnit att forskare på institutioner med många nytillkomna asiatiska forskare ökade sin produktivitet jämfört med andra.
– De publicerade i genomsnitt 0,4 fler artiklar per år efter 2008. Det innebär en ökning med 45 procent vilket är ganska betydande. Sammanlagt har det publicerats ytterligare cirka 1 000 artiklar sedan 2008 på grund av inflödet av asiatiska forskare.

Framför allt blir de svenska forskare som redan är ganska produktiva än mer flitiga att publicera.
– Det tycks inte heller vara en konkurrenseffekt som sänker kvaliteten, vilket kan ut­läsas i att antalet citeringar inte sjunker.

Den här effekten märks främst inom ingenjörsvetenskapen, det är framför allt där som de asiatiska forskarna är verksamma.

Stjärnrekryteringar inte alltid rätt?
Avhandlingen visar alltså att migration i kunskapssektorn är positiv för produktiviteten och att reformen 2008 var lyckad för kunskapsproduktionen inom den svenska universitetsvärlden.
– Policyn i många länder är att rekrytera stjärnforskare. Men den svenska erfarenheten visar att det kanske inte alltid är rätt väg att gå. 50 procent av de asiater som kom hit var doktorander som stannade kvar. Så de är inga stjärnforskare, ändå har de en positiv effekt på kunskapsproduktionen.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Kvalitet, Mångfald