I ett debattinlägg i Universitetsläraren (23 september) frågar Peter Svensson sig varför digitalisering av högskolan är så viktig. En mer relevant fråga är hur vi använder digitala verktyg, de kan användas på bra och dåliga sätt.
Det är givetvis angeläget att vi förhåller oss kritiska till den digitala utvecklingen. Det är lätt att bli förblindad av de senaste digitala verktygen och hoppas att de på något magiskt sätt ska leda till lärande: ”Inte ens den mest kraftfulla informationsteknologi löser lärandets problem, den ändrar bara dess villkor” (Säljö, 2000, s. 12).
Jag har varit redaktör för antologin Digitalisering av högre utbildning. I boken har 48 lärare vid många av våra svenska lärosäten skrivit 31 kapitel om hur de har använt och utvärderat användningen av digitala verktyg i en specifik kurs. Kapitlen utforskar hur vi kan skapa givande möten mellan lärare och studenter, och mellan studenter. Det kan handla om att med stöd av digitala verktyg uppmuntra studenter att förbereda sig inför undervisning på campus, vilket kan frigöra tid för diskussion och problemlösning när man väl träffas. Det kan också handla om hur vi med hjälp av digitala verktyg skapar möjligheter för studenter som studerar helt eller delvis på distans att delta i givande diskussioner.
Dessa lärare, som kan anses ligga i framkant för hur vi använder digitala verktyg i undervisningen, är fokuserade på pedagogisk utveckling. Deras främsta drivkraft är att utveckla en bättre utbildning, där studenter lär sig mer.
Det är möjligt att det är så som Peter Svensson skriver, att vissa ledningspersoner hoppas på effektivitets- och kostnadsbesparingar, men det är inte ett fokus för lärare som utvecklar utbildning med stöd av digitala verktyg. Utbildning av hög kvalitet kostar och bygger på att lärare och studenter möts, oavsett om det sker i klassrum eller genom digitala verktyg.
Stefan Hrastinski,
professor i medieteknik,
Enheten för digitalt lärande,
Kungliga Tekniska högskolan
Referenser
Hrastinski, S. (Red.) Digitalisering av högre utbildning, Studentlitteratur, 2018.
Säljö, R. Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv, Prisma, 2000.
