Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Lärarutbildningen inte längre en stridsfråga”

En rejäl ökning av distansutbildningen behövs för att förbättra tillgängligheten till högre utbildning. Det säger minister Matilda Ernkrans i sin första längre intervju med Universitetsläraren.

25 september, 2019
MarieLouise Samuelsson
Matilda Ernkrans (S) är nöjd med att regeringen tillsammans med samarbetspartierna C och L "identifierat ett reformbehov" för lärarutbildningen. Foto: Kristian Pohl

Tillgänglighet och kompetensförsörjning är hjärtefrågorna för Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning. Hon anser att det är otillräckligt att distans­utbildning bara utgör 12 till 15 procent av utbildningsutbudet.
Likt alla ministrar måste hon navigera i förhållande till januariavtalet som bland annat innebär att Social­demokraternas löfte att göra Mälardalens högskola till universitet lagts på is.

Men Matilda Ernkrans är nöjd med att de fyra partierna är överens om att det behövs en ny lärarutbildning.
– Det är kanske det viktigaste med januari­avtalet, att det visar att lärar­utbildningen inte behöver vara en politisk strids­fråga.

Innebär förändringen att den som funderar på att studera till lärare gör klokt i att vänta till dess en ny och bättre utbildning är på plats?
– Nej, det ska inte tolkas så, säger Matilda Ernkrans med eftertryck.

Vad det handlar om är, enligt ministern, att man har ”identifierat ett reformbehov”.
– Vad vi behöver ha med oss är att vara lyhörda inför vad som fungerar redan nu men att utbildningen kan bli ännu bättre.

Och ja, hon är medveten om att ambitionerna att få fram fler lärare också kräver högskole­resurser, som fler universitets­lärare, på lärar­utbildningarna.
– Vi som är engagerade i detta måste hålla i den frågan och påminna om behovet.

”Fått ett stort förtroende”
I likhet med sin företrädare Helene Hellmark Knutsson (S) var Matilda Ernkrans ett både otippat och okänt namn, hon återkommer som i tidigare intervjuer till hur hedrad hon blev av utnämningen.
– Det är ett väldigt stort förtroende som jag vill förvalta utifrån mitt rättvisepatos och genom att arbeta i en klok och reformistisk anda.

När intervjun görs har hon varit minister i ganska exakt sju månader och är hemtam i det tjänsterum där hennes företrädare suttit, allt sedan Leif Pagrotsky (S), utbildningsminister 2004–2006.
På frågan om vad hon vill åstadkomma som minister sammanfattar hon svaret i tre punkter. Den första är att högre utbildning och forskning ska hålla hög kvalitet, den andra är att forskning ska fortsätta att utvecklas – ”särskilt viktigt i en polariserad värld, där den fria forskningen ifrågasätts”. Som tredje punkt vill Matilda Ern­krans jobba vidare med en hög­­skola som är trygg för lärare och studenter.

Mer konkret vill hon ”noga följa” inrättandet av ett nytt meriteringssystem för biträdande lektorer och därmed tryggare anställningar.
– Det är också viktigt att ha fokus på problemet med studenters psykiska ohälsa och vidare att motverka sexuella trakasserier inom högskolan, med tanke på det som kom upp i samband med metoo.

Inget slopat produktivitetsavdrag
På Matilda Ernkrans bord finns hanteringen av betänkandet om ett nytt styr- och resurssystem, som bekant en potentiellt omfattande systemförändring.
– Det finns ett enormt engagemang i frågan, utrednings­arbetet har präglats av en öppen anda och jag vill att det ska fortsatta så, det finns olika syn på föreslagna lösningar och vi behöver tänka till.

Angående resurser så finns förväntningar att universitet och högskolor skulle befrias från det så kallade produktivitetsavdraget som med sitt krav på ständig effektivisering bidragit till urholkade resurser.
Men något slopande av avdraget lär det inte bli.
– Man ska minnas att det är integrerat i systemet sedan 1990-talet.

Hon lägger som förutnämnt stor vikt vid kompetensförsörjning och sade nyligen i en intervju i Dagens nyheter att hon förväntar sig att forskarna, som de som ingår i hennes forskningsberedning, bidrar till att det utbildas fler läkare, lärare och sjuksköterskor.

Vad tänker du dig att forskning och forskare kan göra åt problemet med bristyrken?
– Det är viktigt att använda forskares stöd och kunskap, att de också kan erbjuda motstånd i forskningspolitiken och utmana mig och regeringen.
– Den fria forskningen måste värnas, men det är också rimligt att forskningen svarar mot samhällets förväntningar.

MarieLouise Samuelsson

Så många väljer att studera på distans

 

Hösten 2018 studerade 62 490 personer enbart på distans. Det motsvarar 18 procent av hela student­populationen. Det gav också en ökning med sju procent fler distansstudenter jämfört med med föregående läsår.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023