Docent James Pamment påpekar att det alltid har funnits desinformation.
– Men uppmärksamheten skärptes efter Ukrainakriget och presidentvalet i USA 2016, säger han.
Sociala medier har mångdubblat möjligheterna att sprida falsk information.
– Det är ganska billigt att köpa falska konton på sociala medier och det är billigt att skapa botar som vidarebefordrar budskap automatiskt. Och det finns en svart marknad för likes på sociala medier. För 3 000 kronor kan jag skapa uppmärksamhet som jag inte kan få på annat sätt. Man kan få stort genomslag med en liten investering.
I samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arbetade hans forskargrupp i Lund inför riksdagsvalet 2018 med att förebygga desinformation.
– Vi utvecklade då ett utbildningspaket och en handbok. Tillsammans med MSB och andra aktörer har vi hittills utbildat 18 000 tjänstemän och kommunikatörer på kommuner, landsting och departement.
Utvecklade modell åt Storbritannien
Utbildningen ger en snabbkurs i hur man känner igen desinformation, och hur man ska hantera den.
– Efter att vi gjort handboken i Sverige bad regeringskansliet i Storbritannien oss att utveckla en process som alla departement kan använda. Utgångspunkt var lärdomarna från desinformationen i samband med förgiftningen av dubbelagenten Sergej Skripal som arbetade för både Rysslands och Storbritanniens underrättelsetjänst. Den modell, Resist, som vi utvecklade används i hela den offentliga sektorn i Storbritannien.
Vaksam – inte paranoid
James Pamment anser att inslag om desinformation borde ingå i universitetsutbildningar i ämnen som statsvetenskap, sociologi och medie- och kommunikationsvetenskap.
Nyckeln till att bemöta desinformation är källkritik.
– Vi brukar avsluta våra utbildningar med ”Var vaksam men inte paranoid”, säger han.