Turkiska akademiker friade från terroranklagelser

Ett 30-tal friande domar i Turkiet den senaste veckan tyder på att samtliga 1 200 akademiker som skrev på ett fredsupprop 2016 kommer att frias från anklagelserna om stöd till terrorister. Men det är långt kvar till full upprättelse och akademisk frihet.
Aysun Gezen friades den 9 september från alla anklagelser om stöd till terrorister. Hon är en av 1200 turkiska akademiker som anklagades för detta efter att ha skrivit på ett fredsupprop 2016.

Bland dem som fick en friande dom i måndags, den 9 september, fanns Aysun Gezen som är en av ordförandena i KESK, Sacos turkiska systerorganisation.
Men hon kunde inte känna någon glädje över frikännandet, även om det och ett 30-tal andra den senaste veckan tyder på att de lokala brottmålsdomstolarna kommer att följa konstitutionsdomstolens beslut från i juli. Det slog fast att det inte var ett brott att skriva på fredspetitionen utan en rätt inom yttrandefriheten.
– Vi skulle inte ha åtalats alls, så detta frikännande kommer sent. Omkring 540 av oss avskedades, våra rättigheter att resa, studera och arbeta har inskränkts och vi har utsatts för hot, skriver Aysun Gezen till Universitetsläraren i ett mejl.

Har hängts ut som terrorister
Själv blev hon avskedad från sitt jobb inom akademin den 1 september 2016 och förbjöds samtidigt att arbeta helt inom den offentliga sektorn. Som Universitetsläraren tidigare har berättat har de utsatta akademikerna fått en märkning i socialförsäkringssystemet, vilket också skrämmer andra arbetsgivare från att ge dem jobb. De anklagade akademikernas karriärer och försörjning har helt enkelt raserats, och en del av dem dömdes till fängelse.
– Vi har kallats för terrorister offentligt, blivit exkluderade när kollegor och vänner har brutit med oss av rädsla, inte kunnat få några offentliga medel för att fortsätta forska eller studera utanför universiteten och förbjudits att vara på campus, berättar Aysun Gezen.

De har också fått sina pass indragna, vilket i Aysun Gezens fall har inneburit att hon inte har kunnat fullgöra sitt fackliga uppdrag inom KESK.
– Vi har överlevt tack vare solidariteten från fackföreningar och vänner, säger hon.

”Ett viktigt steg på vägen”
– Även om de friande domarna inte innebär ett slut på orättvisan och vårt lidande så verkar det vara ett viktigt steg. Det är viktigt för att det bekräftar att det inte är ett terrorbrott eller ens ett brott att påminna den turkiska staten om dess ansvar att hitta en fredlig och demokratisk lösning på den kurdiska frågan, säger Aysun Gezen.

Uppropet We will not be a party to this crime som de 1 200 akademikerna skrev på i januari 2016 krävde ett slut på våldet mot kurder i sydöstra Turkiet och uppmanade till fredsförhandlingar.

Akademikerna blev fråntagna sina jobb och pass med hänvisning till en undantagslag, och nu fortsätter kampen för att även i de processerna få upprättelse.
Özgür Bozdoğan, generalsekreterare för högre utbildning i SULF:s turkiska systerförbund Eğitim Sen, ser en öppning i Turkiet.
– Jag inte bara hoppas utan är säker på att alla kommer att frikännas och få jobben tillbaka. Den politiska och den juridiska situationen i Turkiet hänger ihop och dag för dag kan vi observera hur den förändras, säger han.

Stark kontroll över universiteten
Samtidigt påpekar Özgür Bozdoğan i ett öppet brev till sina internationella kollegor att de avskedade akademikerna kanske inte kommer att få jobb på sina gamla universitet utan på andra platser, vilket skulle innebära ytterligare en sorts bestraffning. Han beskriver också hur regeringstrogna rektorer och osäkra anställningar används för att kontrollera vad som sker på universiteten och stävja opposition.
Det är mycket kvar att göra för den akademiska friheten i Turkiet.
Özgür Bozdoğan är tacksam för allt internationellt stöd som akademikerna i Turkiet har fått och hoppas att det stödet kommer att fortsätta.
– Det viktigaste ni i andra länder kan göra är att vara medvetna om vad som pågår här, uttrycka er solidaritet och sätta press på era regeringar och på de turkiska ambassaderna, säger han.

I januari 2016 skrev SULF och Saco ett protestbrev till den turkiska ambassadören i Stockholm. Sedan dess har de haft fortsatt kontakt med sina systerorganisationer i Turkiet.
– Vi ska försöka höja intensiteten på trycket i frågorna men måste göra det på det sätt som de berörda tycker är lämpligt, säger SULF:s ordförande Mats Ericson, som av omsorg för de drabbade inte vill gå in närmare på hur det svenska fackliga stödet ser ut.


Kategorier: Artiklar, Akademisk frihet, Utland