Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Konflikten i Hongkong påverkar inte KI-filial

Den laddade konflikten mellan Hongkongs regering och demonstranternas krav på frihet är inget som påverkar Karolinska institutets filial. Åtminstone inte i dagsläget. Den bedömningen gör universitetets ledning.

5 september, 2019
MarieLouise Samuelsson

Många studenter, framför allt från University of Hongkong, deltar i de demonstrationer som sedan i maj pågår i Hongkong.
Men KI:s filial, Ming Wai Lau Centre för regenerativ medicin, MWLC, berörs alltså inte.

Rektor Ole Petter Ottersen har i sin blogg visserligen skrivit att KI kan komma att ”ompröva” etableringen i Hongkong. Men på frågor från Universitetsläraren svarar KI-ledningen (genom sin pressavdelning) att det inte finns någon konkret plan för detta. Vad en omprövning skulle kunna innebära anser KI därför vara ”hypotetiskt”, så länge forskarna vid MWLC kan ”bedriva verksamheten i full akademisk frihet och med personlig säkerhet, utifrån samma principer som i Sverige”.

Ingen oro för beroendeställning
När MWLC initierades var det med den offentligt uttalade ambitionen att utgöra en ”superconnector” till Kina. Hongkongs dåvarande chefsminister CY Leung som hade en påfallande aktiv del i tillkomsten av MWLC ville, som Universitetsläraren tidigare skrivit om, att ”Kina” skulle finnas med i centrets namn, för att främja och understryka att detta handlade om ett samarbete mellan ”KI, Kina, Sverige och Hongkong”.

Men nuvarande KI-ledningen är inte det minsta oroad över att man genom etableringen skulle ha försatt sig i beroendeställning, varken till styret i Hongkong eller till regeringen i Peking vars inflytande i Hongkong är otvivelaktigt – vilket alltså frihetsdemonstrationerna handlar om.

Motsäger sin egen beskrivning
Det täta samarbetet mellan förre rektor Anders Hamsten och CY Leung är alltså inget som bekymrar dagens KI-ledning.
I stället beskriver man tillkomsten av Ming Wai Lau Centre så här: ”När svenska universitet ska etablera sig utomlands krävs det helt enligt etablerade regelverk, ett samarbete med det landets styrande, så skedde också när KI etablerade sig i Hongkong. Det var ett helt normalt förfarande och således inget problem”.

Vilket är en milt uttryckt förvånande beskrivning, bland annat eftersom den helt skiljer sig från hur KI själva talade om det unika med MWLC. KI underströk tvärtom att inget svenskt universitet dittills hade öppnat filial utomlands och att KI därför rörde sig i okänd terräng.

Frånvaron av ”helt etablerade regelverk” framgår tydligt av KI:s egen webbplats där, Agneta Wallin Levinovitz, centrets koordinator, beskrev uppbyggnaden:
”Mycket tid går åt till att säkra att vi gör rätt och ofta finns inget facit”, ”omfattande ansträngningar har också gjorts för att säkerställa att KI faktiskt får genomföra etableringen i Hongkong”.

Saknade formellt tillstånd
KI tog också hjälp av en advokatbyrå som gjorde en rättsutredning för att klargöra eventuella lagliga hinder för att som första svenska universitet och statlig myndighet öppna en filial utomlands.

Rättsutredningen gav inga glasklara besked och att KI inte precis kunde luta sig mot ”etablerade regelverk” framgår av att Riksrevisionen i april 2016 påtalade att KI saknade formellt tillstånd från utbildningsdepartementet för att alls få genomföra utlandsetableringen och anställa lokal personal.
Vilket för all del löste sig genom att svenska regeringen helt enkelt lämnade begäran utan åtgärd och överlät åt KI att själva bestämma.

Inga KI-svenskar i Hongkong
MWLC är alltså en del av KI och därmed en svensk myndighet, KI har också försäkrat att samma regelverk gäller för Hongkongfilialen som för ett svenskt universitet. Därför har KI utlovat att de som rekryteras till MWLC ska få bra introduktion i KI:s regelverk, ”både administrativt och forskningsmässigt”.

När MWLC byggdes upp beskrev Marie Tell, administrativt ansvarig för KI:s Hongkong-enhet, den stora utmaningen i att ”på så stort avstånd se till att intern styrning och kontroll fungerar”.
Tell, liksom andra KI-företrädare, betonade också att ”det är viktigt att skapa känslan av att de (lokalanställda) faktiskt tillhör KI. Vi, det svenska KI, måste synas där”.

Det innebär dock inte att det finns några svenskar på plats i Hongkong-enheten, verksamheten vid MWLC leds av Ronald Li, som också är knuten till University of Hongkong samt grundare och chef för biotechföretaget Novoheart.
Av de 34 anställda vid MWLC är cirka hälften medborgare i Hongkong, resten kommer från Fastlands-Kina, Schweiz, Frankrike och Finland. De två svenskar som är knutna till centret är stationerade vid KI i Sverige.

Inga åsikter om demonstrationer
Skulle någon av KI-medarbetarna i Hongkong delta i de pågående demonstrationerna försäkrar KI-ledningen att man vare sig som universitet eller som arbetsgivare ”har rätt att förhöra sig om våra anställdas åsikter i frågor som inte är arbetsrelaterade”.

KI-ledningen menar också att man som ett universitet som bedriver forskning och undervisning ”varken kan eller ska ha åsikter” om demonstrationer och hänvisar till UD ”gällande svensk utrikespolitik och Sveriges syn på regeringen i Hongkong”.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023