Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Välutbildade krafter lämnar akademin på grund av it-stress”

Hög arbetsbelastning och it-relaterade problem skapar en ohållbar arbetssituation för många universitetslärare och forskare. Dialog, rutiner och tydliga förväntningar är några steg för att minska stressen – men det stora problemet är det underfinansierade utbildningssystemet. Det kom fram i diskussionen på SULF:s seminarium i Almedalen på tisdagen.

3 juli, 2019
Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
Anna Ilar_Therese Reitan_Mari Willart
Anna Ilar, 3:e vice ordförande för SULF, Therese Reitan, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och Mari Willart, ombudsman på SULF, diskuterar it-stress bland universitetslärare och forskare.

”Det finns ingen möjlighet att hinna med alla arbetsuppgifter jag har inom min arbetstid.”
Så berättar en av dem som svarat på SULF:s enkät, som ligger till grund för rapporten Det akademiska skruvstädet.
På seminariet It-stress och all annan press – min arbetstid är dygnet runt berättade rapportförfattaren Mari Willart, ombudsman på SULF, att alltför många universitetslärare och forskare jobbar över. Det handlar om att regelbundet arbeta tio till trettio timmar mer än den planerade arbetstid per vecka.

Det som stressar är bland annat andras förväntningar på tillgänglighet, it-strul, ökande administrativa arbetsuppgifter och bristande stöd från ledningen. Problemet, säger Mari Willart, är att tiden för arbetsuppgifterna är för snävt tilltagen redan på planeringsstadiet. Det finns ingen tid avsatt för att sätta sig in i nya datorprogram och administrativa uppgifter och det saknas ställtid för när problem uppstår. Det här kan påverka både undervisning och forskning, menar hon.
– Välutbildade och goda krafter väljer att lämna akademin eftersom det inte går att göra ett bra arbete. Det här är en allvarlig situation, säger Mari Willart.

Moderatorn Jon Stenbeck, kommunikationschef på SULF, berättar att Arbetsmiljöverket i en ny rapport konstaterar att den arbetsrelaterade dödligheten på grund av stress ökar, och förväntas fortsätta öka, i alla samhällssektorer. Hur blir det i universitetsvärlden? undrar han.
– Vi vet att får man inte den här nödvändiga återhämtningen, då kan man bli sjuk, svarar Mari Willart. Gör vi inget åt situationen, och det är så här mycket arbete som ska utföras, då blir det värre och fler drabbas, vi kan inte utesluta något, även om det låter förfärligt.

För mycket administration och för lite pengar
Therese Reitan, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, berättar att it-stress och ökande administration påverkar stora delar av arbetslivet. Digitaliseringen har inneburit att mycket har blivit enklare, men det tillkommer i stället nya stressmoment när tempot och kapaciteten ökar.

En sak som är specifik för den offentliga sektorn, fortsätter hon, är konkurrensutsättningen av offentlig verksamhet. Det innebär bland annat många fler upphandlingar, allt ifrån bokinköp till fakturahanteringssystem, resebyråer och lönesystem. Det leder till administration i form av upphandlingar, implementering och att medarbetarna ska lära sig använda systemen. Så fort de har lärt sig ett system introduceras ofta ett annat.
– En annan punkt handlar om gransknings- och utvärderingssamhället. Hela den offentliga sektorn har drabbats av granskning och utvärdering på alla nivåer. Det innebär en ökad dokumentation och administration i form av kvalitetssäkring, redovisning och uppföljning.  Det genererar olika system eller dokumentation som måste hanteras, säger Therese Reitan.

Anna Ilar, tredje vice ordförande för SULF, säger att förbundet vill se att arbetsgivaren och regeringen löser problemet med stress och arbetsbelastning från centralt håll. SULF har tagit fram en kravlista med tio punkter. Det handlar bland annat om att arbetsgivaren måste skapa realistiska tjänstgöringsplaner, åtgärda brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och se till att användarna får snabb och effektiv hjälp när it-problem uppstår.
– Men många problem som är kopplade till tidsbrist beror på den otillräckliga finansieringen av utbildningssystemet. Regeringen behöver höja ersättningen till utbildning på grund- och avancerad nivå. Vi anser också att produktivitetsavdraget måste bort, det står för en stor del av den urholkning som vi ser av utbildningen på svenska högskolor i dag, säger Anna Ilar.

Dialog och tydlighet
I publiken sitter Petra Eriksson som jobbar lokalfackligt på Campus Gotland, Uppsala universitet. Hon tycker att rapporten och kravlistan är bra, men att de inte innehåller så många konkreta förslag. Hur ska frågorna drivas vidare? undrar hon.

Mari Willart svarar att SULF kommer att jobba vidare med en del av punkterna i kravlistan centralt.
– Vi har bland annat tillsatt en fokusgrupp som ska jobba fram ”huret”, nu är det mest att det ska göras. Med det materialet vi jobbar fram kommer vi att stötta våra lokala föreningar kring att arbeta med arbetsgivaren om hur vi får en bättre struktur och en tydlighet kring frågorna, säger hon.

I publiken sitter också Eliane Forsse, HR-direktör vid Uppsala universitet. Hon ber panelen om tre tips på var hon ska börja.
– Jag vill gärna ha den där dialogen, jag ser att det här är ett problem och vi har höga tal när det gäller psykisk ohälsa, säger hon.

Mari Willart svarar att det inte är en lätt fråga, men att hon tror att mycket handlar om att börja synliggöra ämnet och ha en dialog på arbetsplatsen. Det är också viktigt att skapa regler och rutiner som personalen kan använda när de behöver hjälp.
– Man kan också lära sig av andra lärosäten. Det är inte så att alla har en jättedålig arbetsmiljö. Det finns ställen där det fungerar bra, man kan vända sig dit: ”hur har ni löst det?” Det gäller också att få alla att känna sig delaktiga och försöka hitta de där smarta lösningarna tillsammans, säger Mari Willart.

Anna Ilar lyfter vikten av tydliga förväntningar och att söka upp personer innan stressen har gått för långt.
– Det förebyggande arbetet är viktigt, säger hon.

Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023