Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lagen om forskningsfusk klubbad – kritiseras för att vara för snäv

Trots kritik från Vetenskapsrådet och flera lärosäten har riksdagen beslutat om en snäv definition av oredlighet i forskning. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2020 och då inrättas också den nämnd som ska utreda lagbrotten.

19 juni, 2019
Kajsa Skarsgård

När Sverige nu för första gången reglerar forskningsfusk i lag definieras oredlighet i forskning som ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.

Flertalet lärosäten, bland annat Uppsala universitet och KTH, liksom Vetenskapsrådet och dåvarande Centrala etikprövningsnämnden, ville se en bredare definition till exempel genom att inkludera ”andra allvarliga avvikelser från god forskningssed”.

Sven Stafström
Sven Stafström. Foto: F8 studio

– Den nya hanteringen av misstänkt oredlighet i forskning är bra och vi ser positivt på att forskarens och forskningshuvudmannens ansvar att följa god forskningssed slås fast i lag. Men det är olyckligt att definitionen blev så snäv. Det betyder att många av de rättssäkerhetsproblem och andra oklarheter som finns i dag kommer att kvarstå även efter att lagen trätt i kraft, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Han nämner till exempel fall rörande vilseledning kring den egna insatsen i forskningen eller falska påståenden om att erforderliga tillstånd för att bedriva forskningen finns.

”Fortsätter att utreda sig själva”
– Som Vetenskapsrådet förstår det kommer universiteten och högskolorna även i fortsättningen utreda sig själva när det gäller frågor som inte faller inom definitionen fabricering, förfalskning eller plagiering. En forskare kan då inte heller få ett beslut om att hen gjort sig skyldig till annan allvarlig avvikelse från god forskningssed prövat av domstol, säger Sven Stafström.

I samband med att den nya nämnden inrättas den 1 januari 2020 avvecklas Expertgruppen för oredlighet i forskning från vilken lärosäten i dagsläget kan begära yttranden. Tidigare i år gav Universitetskanslersämbetet Göteborgs universitet skarp kritik för att det inte inhämtade ett yttrande från expertgruppen trots att den fuskanklagade hade begärt det.
Varifrån forskare misstänkta för fusk ska kunna få en fristående bedömning när deras fall inte ryms inom lagens definition är oklart, och kan därmed skapa rättssäkerhetsproblem.

”Fördelarna överväger”
I propositionen redogör regeringen för för- och nackdelar med en snäv definition av oredlighet i forskning, med slutsatsen att fördelarna överväger. Bland skälen anges tydlighet i tillämpning och ansvarsfördelning, stringens med annan lagtext och att den nya lagen inte ska överlappa etikprövningslagen som genomgår en översyn.
– Det är mycket viktigt nu att lärosätena och andra forskningshuvudmän arbetar fram tydliga rutiner för hur de ska hantera sådan misstänkt oredlighet som ligger utanför det som oredlighetsnämnden ska ansvara för, säger Sven Stafström och välkomnar förslaget att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att ta fram en nationell uppförandekod för god forskningssed.

Stor enighet för ett nationellt system
Linnéuniversitetet och Högskolan i Halmstad hör till några få remissinstanser som ville att forskningshuvudmännen fortsatt skulle ha ansvar för att själva utreda alla former av forskningsfusk.
Bortsett från dem, och delade meningar om lagdefinitionen av forskningsfusk, rådde stor enighet bland remissinstanserna kring behovet av ett nationellt system för att utreda oredlighet i forskning.

Fredrik Christensson
Fredrik Christensson

Även partierna är eniga i frågan. Det lyfte Fredrik Christensson (C) fram i den samstämmiga debatten inför riksdagsbeslutet, där han även bjöd regeringen på en komplimang:
– När vi diskuterar en fråga som vi är eniga om i utbildningsutskottet i riksdagen är det också viktigt att lyfta fram att regeringen har gjort många vällovliga insatser såväl under förra mandatperioden som i den proposition vi nu diskuterar, sa han inför riksdagen som senare biföll regeringens förslag med acklamation.

Inkluderar inte privata forskningsutövare
Den nya lagen omfattar forskning som bedrivs inom lärosäten, myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting – däremot inte av privata forskningsutförare. Partierna verkar överens om att detta skapar ett gränsdragningsproblem och att privata aktörer bör omfattas åtminstone när forskningen finansieras med offentliga medel, men riksdagen godtog regeringens förklaring att den först vill utreda hur detta bäst görs.

Robert Stenkvist
Robert Stenkvist

Robert Stenkvist (SD) hade missat att regeringen redan uttryckte detta i sin proposition och hade därför lagt en motion om det, vilken avslogs.
– Detta tycker vi borde ha utretts när propositionen lades fram och nu i princip vara färdigt. Därför yrkar jag i dag bifall till vår reservation, men i grunden verkar vi i denna fråga ha en besvärande samsyn i själva sakfrågan, sa han under debatten.

I enlighet med Oredlighetsutredningens förslag ville Moderaterna att reformen utvärderas senast efter fem år, men den motionen avslogs med motiveringen att regeringen redan har uppgett att reformen ska utvärderas, om än inte när.

Kajsa Skarsgård

Den nya nämnden som ska utreda forskningsfusk har inte fått sitt namn ännu. ”Oredlighetsnämnden” var utredningens förslag, men flera remissinstanser poängterade att det inte signalerar att nämnden utreder frågor om oredlighet i forskning. Regeringen ska återkomma i namnfrågan genom en förordning.

Oredlighetsutredningen föreslog också att Vetenskapsrådet i Stockholm skulle bli värdmyndighet för den nya nämnden. Till följd av regeringens utlokaliseringspolitik kommer nämnden i stället att huseras av Etikprövningsmyndigheten i Uppsala.

Utredningen uppskattar den årliga kostnaden för nämnden till omkring 7,4 miljoner kronor. Regeringen bedömer samtidigt att nämndens arbete medför en kostnadsminskning för de statliga lärosätena på 6 miljoner kronor, pengar som regeringen anser bör tas från deras anslag och gå till den nya nämnden.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023