Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Svenska unga män väljer bort högskolan

Det finns tecken på att de svenska lärosätena blivit mindre attraktiva för svenska ungdomar. Tendensen borde oroa högskolesektorn. För övrigt anser jag att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, bör bevaka rekryteringen av högskolans anställda.

13 juni, 2019
Per-Olof Eliasson

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Det är alltid intressant att studera UKÄ:s årsrapport, den ger upphov till många reflektioner. Men det här året kan man undra vart högskolan är på väg.
I årsrapporten kan man läsa att antalet svenska män som är högskolenybörjare sjunker för åttonde året i rad.
Från 2017 till 2018 ökade antalet svenska högskolenybörjare med 140 studenter medan antalet inresande högskolenybörjare ökade med 650 studenter. Kvinnorna stod för hela ökningen bland de svenska nybörjarna. Jämfört med föregående läsår minskade antalet svenska män med 360 studenter medan antalet kvinnor ökade med 500 studenter. Av de svenska nybörjarna var 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Dessutom minskar antalet nybörjare som är 21 år eller yngre, medan nybörjare som är 25 år eller äldre blir fler. Kanske återspeglar det bara att det är lätt för unga att få jobb i dag, eller också ytterligare är det ett tecken på att svenska ungdomar inte med entusiasm omfamnar högre studier.

När det gäller den sociala snedrekryteringen är det väl känt att det generellt sett sker små förändringar över tid; ju lägre utbildning föräldrarna har, desto lägre övergång till högskolan för barnen.
Men UKÄ:s årsrapport redovisar några förvånande resultat. Exempelvis har övergången för individer vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning på minst tre år minskat med fem procentenheter i årskullen födda 1993, jämfört med årskullen födda 1983.

När det gäller svensk och utländsk bakgrund har det däremot skett en utjämning. Med ett undantag är övergången till högskolan för ungdomar med utländsk bakgrund i nivå med eller över den för ungdomar med svensk bakgrund.

I årskullen som föddes 1992 var övergången till högskolan bland ungdomar med med svensk bakgrund 44 procent. För personer med utländsk bakgrund födda i Sverige var övergången 49 procent, och för de utrikes födda som invandrat före sju års ålder 46 procent. Övergången för utrikes födda som invandrat från och med sju års ålder var däremot lägre, 29 procent.
Men notera att övergången för kvinnor som invandrat efter sju års ålder är lika stor som övergången för män med svensk bakgrund, 36 procent i båda fallen!

Kanske är det rationellt för svenska manliga ungdomar att välja bort högskoleutbildningar. Exempelvis hävdar Saco att utbildning inte lönar sig för alla, utan ger i en del fall lägre livslön. Över 40 procent av de högskoleutbildningar som ingår i Sacos studie lönar sig sämre jämfört med en gymnasieutbildning. De som går dessa utbildningar kan förvänta sig ekonomisk förlust över livet. Hit hör bland annat lärare, socionomer och arbetsterapeuter.

Inte desto mindre borde det på längre sikt vara oroande för samhället när många svenska unga män väljer bort högskoleutbildning.

Ytterligare en fråga som rör attraktiviteten för svensk högskola, och som högskolesektorn allvarligt borde fundera över, är varför allt färre svenskar väljer att börja doktorera, både i absoluta tal och i andel av befolkningen. Andelen utländska nybörjare på forskarutbildningen är nu 42 procent, en ökning från 32 procent år 2008.

Som Universitetsläraren meddelade när årsrapporten släpptes förra veckan ökar dessutom andelen med utländsk bakgrund på meriteringstjänster kraftigt.
Om man antar att rekryteringar till lektorat och professurer går via meriteringstjänster och extrapolerar framåt i tiden skulle svensk akademi snart vara fylld av personal med utländsk bakgrund.
Men så torde det inte bli.
En rad olika undersökningar har tidigare visat att regeln snarare är att rekryteringar sker på informella vägar, via olika typer av internrekryteringar vilket gynnar andra sökande, läs svenska.

Osökt reser det här en rad frågor om den övergripande bilden av rekryteringar till svensk högskola. Hur stor andel internrekryteras, vilka är det som internrekryteras och hur förändras bilden över tid?
Det är något UKÄ kontinuerligt borde bevaka i kommande årsrapporter.

Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se

Per-Olof Eliasson

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023