Enkäten har genomförts på 30 svenska lärosäten av SULF:s universitetslektorers och forskares förening, ULF. Sektionen har arbetat särskilt med det kollegiala inflytandet på universitet och högskolor sedan 2015 då SULF-kongressen beslutade att kollegialitet ska vara en prioriterad fråga.
– Vi tyckte att frågan om kollegialitet är något som särskilt passar lektorernas förening, säger Kjell Johansson, universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och ordförande för ULF.
Syftet med enkäten var att undersöka lärosätenas status avseende det kollegiala inflytandet genom enkätfrågor som delades in i tre rubriker, ”det kollegiala inflytandet på lärosätet i stort”, ”det kollegiala inflytandet i tjänstetillsättningar” samt ”inflytande i kvalitet och verksamhet, akademisk frihet och det fackliga inflytandet”.
Mest nöjda med kollegialitet i närmiljön
I enkäten fanns också en öppen fråga, med möjlighet att uppge sådant som inte täcktes i de övriga svaren.
Mest positiv respons gavs, som förutnämnt, kollegialitet relaterat till kvalitet, verksamhet och akademisk frihet i forskares och lärares vardag.
– De som svarat är alltså mest nöjda med hur kollegialiteten fungerar i den egna närheten, säger Kjell Johansson.
En mer tydligt negativ svarsbild gäller kollegialt inflytande i tjänstetillsättningar, och allra minst nöjd är man när det kommer till rektorstillsättningar.
Dock är de som svarat någorlunda nöjda med graden av transparens vid tillsättningarna.
– Resultatet av enkäten stämmer överens med den bild som vi i ULF har av de här frågorna, säger Kjell Johansson, som dock hade önskat att svarsfrekvensen varit bättre.
Endast hälften svarade
Av de enkäter som skickades till de lokala SULF-styrelserna vid 30 lärosäten svarade 15, alltså en svarsfrekvens på 50 procent.
Kjell Johansson menar att det är relativt vanligt att svarsfrekvensen inte blir högre i den här typen av enkäter.
– Trots den låga svarsfrekvensen så tror vi inom ULF att resultatet speglar verkligheten.
Möjligen skulle det, enligt Kjell Johansson, kunna tyda på att kollegialitet är en långsiktig, mer ideologisk fråga och därför inte uppfattas som något lika angeläget som konkreta sakfrågor kring exempelvis lönenivåer.
Externa rekryteringar
Kjell Johansson menar att rekrytering av prefekter är ett bra och konkret tillfälle för att belysa inslaget av kollegialitet i rekryteringsprocesser.
– Numera rekryteras prefekter ofta externt, men eftersom det av tradition är ett tidsbegränsat uppdrag måste lärosätesledningen se till att det också finns en tjänst när uppdraget tar slut vilket ledningen inte alltid tänker på.
Han betonar att externa rekryteringar av exempelvis prefekter kan vara utmärkta, men att det ändå finns behov av ökad medvetenhet kring hur processerna sker, när den traditionella kollegialiteten ”försvunnit” på många lärosäten, främst de mindre.
