De forskar för att arbetet ska förbättra folkhälsan

Han kallar sin princip för Guldlocksprincipen. Likt Guldlock i björnarnas hus vill han hitta det som är lagom. Men i Svend Erik Mathiassens liknelse handlar det inte om grötens temperatur, utan om belastningen på våra kroppar när vi jobbar.
– Det handlar om att hitta arbetsformer som kombinerar fysisk belastning, som kan få vara intensiv, med lagom och rätt tajmade perioder av återhämtning. Det ska inte vara för mycket och inte för lite belastning totalt. Det är en princip som vi lanserat internationellt, jag och två forskare från Danmark respektive Australien, förklarar han.

Svend Erik Mathiassen är professor i belastningsskadeforskning.
– Vi sticker ut hakan i definitionen av Guldlocks­principen. Det handlar om något mer än att vi inte ska skada oss på jobbet. Vi har en målsättning om att arbetet ska främja hälsan. Du ska kunna gå hem från jobbet på eftermiddagen och faktiskt vara i bättre skick än när du kom dit på morgonen.

Variation och balans
I hörnet av kontorsrummet står ett runt träbord. Där ligger en artikel från tidningen Handelsnytt uppslagen. ”Forskning för ett jämställt schema” lyder rubriken. Texten handlar om ett av CBF:s forskningsprojekt om de arbetsuppgifter kvinnor och män har på Ica, och hur det kan påverka personalens arbetsbelastningar och hälsa.

Nyckelorden är enligt Svend Erik Mathiassen variation och balans i arbetet. I idealfallet finns det ett tillräckligt urval av olika arbetsuppgifter att fördela mellan de anställda och på så sätt skapa variation.
– Det krävs fantasi i skapandet av framtidens arbetsliv. Kanske olika organisationer kan samsas om personal? Udda veckor jobbar man med kontorsuppgifter hos den ena organisationen och jämna veckor med mer fysiskt arbete på ett företag.

Inte alltid föredömen
CBF håller till i det gula trevåningshuset Tor på högskolans campusområde, sedan nio år tillbaka. Inne i huset möter tidig 1900-talsarkitektur, med stora djupt sittande fönster, en 1990-talsrenovering med ljusa väggar, golv och ljudabsorberande innertaksplattor.
Det är eftermiddag, strax efter lunch. I köket ligger några enstaka äpplen kvar i fruktlådan.

Campusområdet var tidigare kasernetablissemang för Hälsinge regemente, men när den militära utbildningen upphörde såldes kasernerna till Akademiska Hus. Nu är rummen utrustade med bokhyllor och höj- och sänkbara skrivbord. Svend Erik Mathiassens skrivbord är i upphissat läge.
– Vi har ställbara skrivbord, men jag undrar hur många som faktiskt använder sig av den funktionen. Vi här i huset jobbar nog inte mer än andra med att förbättra vårt eget arbetsliv. Jag brukar säga att samma sak gäller med oss forskare, som med inaktiva fotbollstränare och läkare som röker. Vi är inte alltid föredömen.

Har vidgat forskningsperspektivet
CBF har sitt ursprung i en fysiologisk enhet på Arbets­livsinstitutet i Umeå. Under tidigt 2000-tal knoppade institutet av ett antal verksamheter.
– På den tiden handlade mycket av centrets forskning om kontrollerade studier av muskelaktivitet och neuro­fysiologi i labbet.

Svend Erik Mathiassen beskriver hur verksamheten har utvecklats sedan dess.
– Vi är utan konkurrens den största gruppen i Sverige som håller på med frågorna runt fysisk belastning och hälsa i arbetslivet. Men under de senaste 15 åren har vi vidgat perspektivet. Nu handlar vår forskning också om psykosociala arbetsmiljöfaktorer, ledarskap och organisation. Vi håller också på med forskning om hur man över huvud taget samlar in data på ett bra och kostnads­effektivt sätt, där ligger vi i internationell framkant. Sedan 2009 har vi, som den enda högskolan i Sverige, varit hemvist för ett excellenscenter med stöd från Forte: Kroppen i arbete – från problem till potential.

Han vill att ordet belastningsskadeforskning ska ses brett.
– För att kunna svara vettigt på frågor om varför man får skador, vem som får det, skillnader mellan grupper och yrken och betydelsen av skadorna för organisationer och företag, har vi till exempel psykologer, sociologer och fysioterapeuter med i forskargruppen.

Stillasittande kopplat till hälsa
Runt hörnet har forskaren David Hallman sitt arbetsrum. Hans skrivbord är nedsänkt.
– Jag får ont i ryggen om jag står och jobbar, säger han och skrattar.
Han har varit på CBF i tio år.
– Jag började här som forskningsassistent, efter att jag gjort min masteruppsats i psykologi. Sedan blev jag doktorand och så har jag fortsatt som postdoktor och forskare.

Dialekten avslöjar att han har vuxit upp i Gävle.
David Hallmans forskning handlar om stillasittande och fysisk aktivitet i relation till muskelbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar och stress.
– Ofta har man tittat på det här med stillasittande och smärta i nacke och ländrygg hos de som har kontors­arbete. Men det är väldigt spännande att undersöka de frågorna hos de som har tyngre arbeten, för det förekommer mycket sittande även inom sådana yrken.

Forskning visar att det är bra att röra mycket på sig.
– Samtidigt finns det ganska många studier nu som visar att det kan vara skadligt om du har väldigt hög aktivitet på jobbet. Vi behöver förstå mer om hälsoeffekterna av olika aktiviteter på jobbet, inte bara hur vi rör på oss och motionerar på fritiden, säger David Hallman.

Olika mönster av fysisk aktivitet
Tillsammans med forskare i Köpenhamn tar han reda på vilka mönster av fysisk aktivitet som är bra för musklerna och blodtrycket, och som motverkar fetma, hos industriarbetare, städare och människor i transportsektorn.
– Det är tre yrkesgrupper som har väldigt olika aktivitets­mönster. Städare rör sig hela dagen, men de får ändå inte den intensiteten som gör att det blir hälso­främjande. Inom transportsektorn och industrin får personalen i stället en blandning av olika grad av belastningar.

I ett annat projekt tittar David Hallman på arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Han undersöker hur den psyko­sociala miljön påverkar den fysiska belastningen.
– Hur man lyfter och hjälper brukarna, alltså de äldre, kanske i grunden beror på hur man samarbetar i arbetsgruppen. Tar man hjälp av kollegor? Fungerar kommunikationen? Det kanske är där man ska göra de hälsofrämjande åtgärderna, säger han.

Fältstudier och djupintervjuer
Huset Tor på campus i Gävle är CBF-forskarnas högkvarter för att göra analyser av insamlade data. Periodvis ger sig David Hallman och kollegorna ut i fält på olika arbetsplatser.
Det finns olika metoder för att samla in data om hur människor mår och hur de rör sig. Ibland gör forskarna observationer direkt på arbetsplatser. De kan göra enkätundersökningar där människor själva får skatta hur de rör sig och hur de mår.

Djupintervjuer är ett annat sätt att sätta sig in i hur människor belastar sina kroppar. Att ta salivprover och mäta halten av stresshormoner är ett mer ”medicinskt” sätt att göra mätningar. En annan objektiv metod är att förse försökspersoner med mätutrustning.
David Hallman tar fram en liten svart dosa som han tejpar fast på kollegan Linda Widars arm.
– De här mätarna använder vi för att registrera männi­skors fysiska aktivitet. I vissa studier får personerna även ha en pulsmätare under tröjan, förklarar han.

Försökspersonerna brukar ha på sig utrustningen i tre till fem dagar.
– Ibland är det tusen personer med i en undersökning, det genererar stora mängder data, och en stor del av vår arbetstid går åt till att sitta vid datorn och analysera dessa, förklarar David Hallman.

Aktivitetsbaserade kontor
I stort sett alla projekt vid CBF involverar samverkan eftersom forskarna gör datainsamlingar ute hos olika organisationer. Ibland är organisationerna med och finansierar forskningen.
– Vi har till exempel ett samarbete med Trafikverket där vi har följt deras omställning till aktivitetsbaserade kontor, på fem olika orter i Sverige. Vi tittar på vad som händer när personalen inte längre har en egen plats utan ska jobba på olika ställen beroende på vilken arbetsuppgift som ska utföras. Hur påverkar detta personalens hälsa och välbefinnande, prestation i arbetet, den psykosociala arbetsmiljön, den fysiska aktiviteten och sittandet?

– Resultaten ser väldigt olika ut på de olika orterna, antagligen implementerar och designar man de aktivitetsbaserade kontoren på olika sätt, och då blir det olika effekter på hur personalen rör sig, säger David Hallman.

Vad gör du här?

Linda Widar, doktorand vid akademin för hälsa och arbetsliv.
– Min avhandling handlar om universitetsanställda och distans­arbete, och hur distansarbete kan påverka hälsa och välbefinnande. Den här arbetsformen, att man förlägger arbetet på en annan plats än den ordinarie, är ju väldigt vanligt förekommande i vår yrkesgrupp.

Vad visar dina studier?
– Vi har kunnat se att människor som distans­arbetar mycket, flera gånger i veckan, skattar en högre stress och en högre trötthet än andra. I en kommande studie ska vi göra djupintervjuer med personer som distansarbetar, för att reda ut vad som ligger bakom stressen och tröttheten.

Distansarbetar du själv?
– Ja, jag bor delvis i Malmö så jag pendlar och jobbar mycket därifrån.

Tänker du dig en akademisk karriär efter disputationen?
– Jag vill absolut vara kvar i akademin och undervisa. Med forskningen känns det vissa veckor som att jag aldrig mer vill sätta min fot här, för det är väldigt tufft på olika sätt och det är höga krav. Andra veckor känner jag att här vill jag vara resten av mitt liv, för att det är ett fantastiskt spännande jobb.