Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Replik: Forskare som avstår resor kan anses missköta sin tjänst

Upp till staten att avväga mellan utsläpp och konkurrenskraftig forskning

16 maj, 2019
Bo Malmberg

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Replik på debattartikeln Akademin bör ta ett ledande ansvar i klimatarbetet av Erik Cardelús.

I ett debattinlägg i Universitetsläraren (15 april) framför Erik Cardelús uppfattningen att dagens resande inom akademin inte är hållbart. Han stödjer sig på siffror som visar att universiteten är de statliga myndigheter som har störst koldioxidutsläpp från flygresor. Han menar också att forskarna har ett individuellt ansvar att sänka sina utsläpp.

Jag menar att det kan vara tvärtom. Att forskare som av klimatskäl avstår från resor som endast kan genomföras med flyg kan anses missköta sin tjänst. Ja, i redan etablerade samarbeten kan fysiska möten ersättas med digital kommunikation. Men forskning handlar också om att kommunicera forskningsresultat och att etablera kontakter med andra forskare och det sker ofta mest effektivt genom att man deltar på vetenskapliga konferenser. Att avstå från konferenser kanske då kan lätta ens klimatsamvete men samtidigt blir man en mindre effektiv forskare.

Därför är det inte upp till den enskilde forskaren att fatta dessa beslut. I stället är det hos forskningsfinansiärernas, det vill säga främst staten, som bollen ligger. Och här det tydligt att staten vill se en internationellt konkurrenskraftig forskning. Om staten vill ge avkall på detta mål till förmån för mindre koldioxidutsläpp är det upp till staten att utfärda tydliga riktlinjer om detta. Ett alternativ givet att internationellt verksamma forskare flyger och därmed bidrar till koldioxidutsläpp är att staten helt enkelt minskar storleken på svensk forskning.

Det farliga med Cardelús förslag är att den skada som uppstår om svenska forskare minskar sin närvaro i det internationella forskarsamhället kan vara svårt att se eftersom den består av kontakter som inte etableras, inspirerande idéer som inte når fram, nya metoder som man inte blir medveten om. Men med tiden kommer svensk forskning att bli mer provinsiell och vi kommer att bli sämre på att ta till oss vad som händer vid forskningsfronten.

Bo Malmberg
Professor vid Kulturgeografiska institutionen,
Stockholms universitet

Bo Malmberg

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023