Ny reform av lärarutbildingen möts med skepsis i sektorn

– Den nya reformen riskerar att slå undan benen på de framsteg som uppnåtts inom lärarutbildningen de senaste åren. Det säger Maria Jarl, lektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, som menar att lärosätena hade behövt arbetsro efter tidigare reformer.

Fler lärarledda timmar, stärkt koppling mellan teori och praktik, mer fokus på metodiken.
Det ingår i den reform av lärarutbildningen som regeringen nu inlett och som innebär att kraven på utbildningen skärps och att intagningskraven ska höjas.

Nyligen skrev Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S), en debattartikel i Dagens samhälle om ”tydliga behov av förbättringar” och hänvisar också till UKÄ:s utvärderingar där kvaliteten på 32 av 67 lärarutbildningar ifrågasätts.

Att lärarutbildningen ska reformeras är, som Universitetsläraren tidigare skrivit om, ett resultat av det så kallade Januariavtalet, uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.
Enligt Matilda Ernkrans ska hon återkomma med ”en rad konkreta förslag” kring vad reformen kommer att innebära.
Till det som ministern presenterar redan nu hör att tiden för kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, ska kortas ned vilket sannolikt kan kopplas till att regeringen vill ”höja studietakten”, det vill säga snabbare få ut fler lärare i skolorna.
De fyra partierna har också enats om konkreta förändringar på detaljnivå, att sex- och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen liksom kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Maria Jarl, ordförande i Lärarutbildningsnämnden vid GU.
Maria Jarl, Göteborgs universitet.

”Hade hellre sett arbetsro”
Fyra politiska partier är alltså övertygade om att den lärarutbildning som infördes 2011 åter måste reformeras vilket dock inte givet möts med påfallande entusiasm hos företrädare för utbildningen.
– Många hade hellre sett att lärarutbildningar och lärosäten skulle få arbetsro att bygga vidare på de förbättringar som har påbörjats, säger Maria Jarl, universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, ordförande i Lärarutbildningskonventet och ledamot i Sveriges universitets- och högskoleförbunds, SUHF, arbetsgrupp för lärarutbildning.

– Det pågår en utveckling till det bättre när det gäller lärarutbildningarna. Lärosätenas ledningar har blivit mer lyhörda och engagerade och frågorna befinner sig äntligen på rektorsnivå.

”Riskerar slå undan benen”
Hon nämner att SUHF denna sommar kommer att hålla ett seminarium i Almedalen, för att samla inspel från sektorn kring vad man redan uppnått och hur utvecklingen ska drivas vidare inom denna ständigt ifrågasatta lärarutbildning.
– Ännu en reform av lärarutbildningen riskerar att slå undan benen på de framsteg som uppnåtts de senaste åren, förändringar måste få ta tid, säger Maria Jarl som konstaterar att de senaste lärarutbildningsreformerna tycks ha drivits av politiska skäl, i stället för att baseras på forskning.

Mats Ericson. SULF.

”För få forskarutbildade lärare”
Inte heller SULF är imponerat av den inledda reformen och förbundets ordförande Mats Ericson skriver i ett svar på Matilda Ernkrans artikel att det är glädjande att ministern reagerar på Universitetskanslersämbetets utvärderingar och att hon vill se mer lärarledd undervisning.
Han tar också upp att UKÄ påtalar att det finns för få forskarutbildade lärare och att lärarna måste få tid att bedriva egen forskning, vilket förutsätter förändrad forskningsfinansiering.

I övrigt anser Mats Ericson inte att själva lärarutbildningen behöver förändras.


Kategorier: Artiklar, Politik, SULF, Utbildning