Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Professorn går på skattjakt för att återuppväcka utdöda språk

Jenny Larsson rekonstruerar det indoeuropeiska urspråket. Ny teknik gör att det utdöda språket kan kopplas till migrationsvågor och arkeologiska fynd.
– Det är jättespännande, vi kan tänka i nya banor och det går så snabbt, säger hon.

16 april, 2019
Per-Olof Eliasson
Eva Dalin
Fredrik Bondestam

Hur är det möjligt att rekonstruera ett forntida språk från stenåldern?
– Först och främst får man lära sig en massa gamla språk, och titta på återkommande mönster. Det finns ord som är nästan likadana i alla språk med samma ursprung, som räkneord. Och så finns det återkommande mönster i grammatiken, när man hållit på ett tag så ser man det, säger Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet.

Nästa steg är att formalisera lik­heterna.
– Då är det framför allt ljudlagarna som är jätteviktiga, ljuden utvecklar sig regelbundet. I den germanska ljudskrivningen blir initialt p till f varje gång, exempelvis blir pater på latin fader på svenska, piscis blir fisk, och så vidare.

Principen är att språken utvecklar sig så pass regelbundet att det går att gå baklänges till ett gemensamt ursprung. Man kan alltså utifrån kännedom om ett antal språk och språklagar upprätta släktträd där man härleder urspråket.
Jenny Larsson har alltid varit fascinerad av gamla språk och gamla kulturer.
– Jag gillar känslan att göra en tidsresa när man läser väldigt gamla brev på ett väldigt gammalt språk.

Hon säger att litauiska är ett av de mest arkaiska nu levande indoeuropeiska språken.
– Just för att litauiskan har så mycket ålderdomliga drag och har så mycket bevarat av det indoeuropeiska urspråket passar jag på att söka mig bakåt till rötterna.

De senaste tio åren har det skett ett paradigmskifte i språkhistorisk forskning.
– Det är jättespännande att man med de nya dna-resultaten kan koppla språk till förhistoriska migrationer och kombinera med arkeologi. Det är det roligaste man kan göra i språk­vetenskap, leta efter ledtrådar, koppla ihop något man läst i någon text med något i en annan text. Och så kommer man på att det hänger ihop! Det är lite skattjakt, säger Jenny Larsson.

Per-Olof Eliasson
Eva Dalin

Jenny Larsson söker pengar för att starta en stor tvärvetenskaplig forskargrupp med språkhistoriker, forskare på forntida dna, arkeologer och religionshistoriker.
Forskning på utdöda språk kommer in på människornas föreställningsvärld, och där kommer religionshistorikerna in.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023