Forskarna behöver allmänheten för att existera

Årets Forum för forskningskommunikation kretsade kring olika former av påverkan. Huvudtalaren Imran Khan pläderade för att forskarna måste bry sig om allmänheten, annars bryr den sig inte om forskarna.
Imran Khan
Imran Khan argumenterade för varför det är viktigt för forskare att bry sig om allmänheten.

Biografen Draken i Göteborg är nästan fullsatt när Imran Khan, Head of Public Engagement på Wellcome Trust, talar den 3 april. Wellcome Trust är Storbritanniens största privata forskningsfinansiär, och av de största forskningsfinansiärerna i världen.

Imran Khan börjar med att påpeka att han kommer från Storbritannien, där brexitfrågan ger en extra relief till hans anförande.
Det är tydligt när man lyssnar till honom att tonen mellan allmänhet och forskare är en annan och betydligt hårdare i Storbritannien än i Sverige. Den ökända brittiska tabloidpressen har länge frossat i lögner och vetenskapsförakt, vilket har trissat upp en misstro mot forskningen och forskare som en del av eliten.
Det har i sin tur gjort att brittiska organisationer som vill främja vetenskapskommunikation har byggt upp en rad verksamheter för att kommunicera med allmänheten.

Imran Khan talar under rubriken ”Varför ska forskarna bry sig om allmänheten”.
Han börjar med att påpeka att folkopinionen kan vara ”svårtolkad” och ger en rad exempel som tyder på att forskarna inte borde bry sig om allmänhetens åsikter.

Det första exemplet har blivit en meme på nätet. När ett nytt 300 miljoner punds polarforskningsfartyg skulle döpas fick engelsmännen rösta online om vad det skulle döpas till. Vann gjorde skämtnamnet Boaty Mcboatface och tio-i-topplistan från omröstningen var fylld av liknande nonsensnamn.
Men regeringen körde över folkopinionen och döpte fartyget till det mer värdiga Sir David Attenborough.

Högljudda opinioner
Ytterligare ett exempel är en enkätundersökning om britters attityder till vetenskap, där 69 procent svarar ja på frågan ”Ska forskare lyssna mer till vad vanligt folk anser?”
Samtidigt håller 67 procent med om påståendet ”Jag vill inte personligen bli inblandad …”

Imran Khan raljerar:
– Hur vill de ha det egentligen? ”Ni måste lyssna på vad vi tycker, men fråga inte mig …”

Storbritannien är ökänt för högljudda opinioner som är negativa till vetenskap.
Som när aktivister för kroniskt utmattningssyndrom försökt få forskningsnätverket Cochrane att dra tillbaka rapporter om behandlingsmetoder för sjukdomen som aktivisterna anser vara felaktiga.

Imran Khan visar också en bild på en protestmarsch mot plågsamma djurförsök i Cambridge.
– Sådana här djurrättsterrorister kostar oss stora summor, för vi är tvungna att ta till omfattande åtgärder för att skydda oss mot dem, kommenterar han.

Positiv inverkan
Sedan vänder Imran Khan på kuttingen och tar fram argumenten för varför forskarna ska bry sig om vad allmänheten anser.
Det första argumentet, menar Imran Khan, är att allmänheten kan ha en positiv inverkan på forskningen. Förutsättningen tycks vara att man ställer frågor på rätt sätt och i rätt forum.

Han tar ett exempel där en förening för personer med ledgångsreumatism frågar sina medlemmar vilken forskning en välgörenhetsstiftelse ska prioritera att ge pengar till.
Svaret blir att de bör prioritera grundforskning för att förstå orsakerna till sjukdomen samt forskning för att kunna förutsäga hur patienter svarar på olika behandlingar.

Forskningen bidrar till samhället
Det andra argumentet för att forskarna ska bry sig om allmänheten är att de kan göra en insats för samhället. Imran Khan menar att det är nödvändigt att motverka olika geschäft som kan innebära hälsorisker.

Ett exempel är att i Storbritannien förekommer ett stort antal hälsotester av olika slag för hemmabruk.
Hemtestpaketen är avsedda för att upptäcka sjukdomar, allt från högt kolesterol till cancer. Men de kan vara vilseledande, erbjuda falsk säkerhet eller utlösa falska larm, och de använder språk som ofta är förvirrande.

Imran Khan anser att det behövs insatser från forskare för att stärka fakta och tillit till fakta.
Han tar upp den brittiska organisationen Sense about Science som bland annat driver kampanjen ”Ask for Evidence”.
Med kampanjen försöker Sense about Science få fler vanliga människor att motverka falska och vilseledande påståenden, insistera på bevis och hålla människor ansvariga för påståenden de gör.

Vetenskap som kultur
Ytterligare en insats som forskningen kan göra för samhället är att vara kulturskapare och delta i kulturyttringar.
Här citerar Imran Khan artikel 27 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: ”
Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.”

Några exempel på att vetenskapen bidrar till kulturlivet är att utan avancerad dataforskning skulle det inte ha funnits några tv- eller datorspel.
Ett annat exempel är hur Wellcome Trust upprättar en ”hub” vid musik- och kulturfestivaler och bidrar till mångfalden kulturyttringar där.

Vad händer om vi inte bryr oss?
– Den tredje anledningen till engagemang i kommunikation med allmänheten är att vi tror att vi vet vad som händer om vi inte bryr oss.

Som ett varnande exempel visar han en bild på en storleende Donald Trump tillsammans med den lika lycklige Nigel Farage – den avgörande kraften bakom lämnasidan i brexitomröstningen.
Imran Khan antyder därmed vad som händer om antivetenskapliga krafter får fritt spelrum.

Svaret på anförandets rubrik ”Varför ska forskarna bry sig om allmänheten?” blir till slut:
– Bryr vi oss inte om allmänheten bryr de sig inte om oss. Och vi behöver dem för att existera, avslutar Imran Khan.

Eller som det formulerades av flera talare under den anslutande paneldebatten på Forum för forskningskommunikation:
– Allmänheten betalar för forskningen via skattsedeln, och via valsedeln bestämmer de om vi ska få några pengar över huvud taget.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Samverkan