– Lägg en timme på att läsa de globala målen och fundera på hur din forskning eller undervisning kan bidra till dem. Målen är fint skrivna, man blir glad av att läsa dem, säger Lisen Schultz som är vice forskningschef på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Hon är inbjuden för att tillsammans med ett 20-tal forskare, lärare och andra i sektorn diskutera hur de själva och deras organisationer kan bidra till en hållbar utveckling.
Mer än miljö
FN:s 17 globala hållbarhetsmål till 2030 handlar om mycket mer än miljö. Mål fyra är att tillgängliggöra god utbildning för alla.
– Man kan göra en inventering för att se vad vi redan gör som har koppling till målen, och synliggöra det arbetet. Sedan fråga ”vad kan vi göra mer?” föreslår SULF:s chefsutredare Karin Åmossa och poängterar att fackförbunden ständigt jobbar med mål åtta om anständiga arbetsvillkor.
Anna Wetterbom, vd för Sveriges unga akademi, är inne på samma spår.
– Hållbar utveckling kan kännas överväldigande stort, men man kan fokusera på det man kan. Mål fyra om utbildning för alla och mål sex om jämställdhet ligger nära vår verksamhet, säger hon.
Lisen Schultz menar att det ger kraft att veta att det man håller på med bidrar till ett globalt arbete.
– Men det är bara ett kraftfullt verktyg om man använder det.
Olika forskarroller i samhället
En viktig fråga som diskuteras runt bordet är hur man kan jobba mot dessa politiskt överenskomna mål utan att förlora sin trovärdighet som forskare.
Lisen Schultz refererar till den amerikanske professorn Roger A. Pielke Jr. som har identifierat olika roller som en forskare kan ta i samhället:
– ”The pure scientist” presenterar fakta utan tanke på var den landar.
– ”The science arbiter” är en neutral utvärderare som svarar på frågor från beslutsfattare men själv inte försöker påverka.
– ”The issue advocate” tycker att forskningskunskapen är viktig för samhällsutvecklingen och letar aktivt efter dem som kan agera i frågan. Om man inte är transparent i denna roll kan man bli en ”stealth issue advocate” som förtäckt sätter ideologi framför fakta.
– ”The honest broker” är en ärlig mäklare av olika policyalternativ.
Lisen Schultz berättar att hon har bidragit till hållbarhetsmålen som ”science arbiter” när hon har utvärderat biosfärsområden. Men det är projektet där hon agerade ”honest broker” som väcker mest intresse på seminariet.
Vd:ar berörda av forskningen
Som en del av en tvärvetenskaplig forskargrupp arbetade Lisen Schultz med att i ett och samma rum samla vd:arna för de 13 fiskebolag som mest påverkar alla världens hav. Där presenterade forskarna sin forskning och modererade en dialog kring betydelsen av resultaten, vilket ledde till att bolagen sedan tillsammans började agera för att skapa en mer hållbar fiskeindustri.
– Mötet var förutsättningslöst, vi forskare hade hög trovärdighet och vi lämnade åt dem att bedöma vilka åtgärder de skulle vidta, säger Lisen Schultz.
Mötet kom till genom vetenskapliga artiklar som identifierade bolagen som nyckelspelare och två års bearbetande av vd:arna. Men vad som sedan hände på mötet var spontant mänskligt.
– Vd:arna blev emotionellt berörda av forskningen och det väckte ansvarskänslan. Till och med en vd kan känna sig maktlös, men de insåg att det fanns tillräckligt mycket makt samlad i rummet för att kunna göra något åt problemen. Om de nu genomför vad de har sagt kommer det att ha effekt på haven.
Jacob Adamowicz, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, understryker också vikten av den kunskap som beslutsfattare själva besitter.
– Främjande av en hållbar utveckling finns med i högskolelagen. Det ska vara en del av utbildningen.
