Allan Larsson studerade i början av 1960-talet vid Lunds universitet och 2004 återvände han som nytillträdd ordförande för universitetet.
Redan då fanns planer att försöka få ESS och Max IV till staden.
Allan Larsson passade perfekt för uppdraget att locka forskningsanläggningarna till den skånska universitetsorten. Han har ett brett kontaktnät efter många offentliga positioner i Sverige och EU och har exempelvis varit chef för Arbetsmarknadsstyrelsen, finansminister och generaldirektör i EU-kommissionen.
Allan Larssons bok ger intressanta kunskaper om spelet bakom ESS och Max IV. En del är känt sedan tidigare. Men så här samlat har vi inte tidigare kunnat ta del av vad som hände före beslutet den 28 maj 2009 då ministrar från 13 EU-länder valde att placera ESS i Lund. Samma år träffade Vetenskapsrådet, Vinnova, Region Skåne och Lunds universitet en överenskommelse om att bygga Max IV i Lund.
Och beslutet om Max IV räddade nog också Allan Larsson. Enligt honom var ett beslut att få ESS till Lund helt beroende av Max IV. Därför säger han till och med före beslutet om Max IV att anläggningen kommer att byggas i Lund. ”Ja med 99 procents säkerhet, hade jag svarat. Det var en chansning från min sida, men det fanns då inget utrymme att visa osäkerhet.”
Ett spel som gick hem.
Många nämns i boken; personer inom politiken och vetenskapen, men också företag och institutioner som har medverkat till att Max IV, ESS och Medicon Village nu är på väg att förverkligas. Men Allan Larssons egen betydelse kan nog inte överskattas.
Något att fundera kring i boken är när Allan Larsson skriver att det är lättare för rektorn för Lunds universitet att bygga upp gränsöverskridande forskning än det är för lärosäten där akademin är mer uppdelad. Frågan är hur det blir med närheten till andra discipliner när ESS och Max IV snart är på plats på det som nyligen var en stor åker i norra Lund flera kilometer bort från stora delar av universitetet.
