Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Han är på väg att införa ny metod för inlärning

Promenader i snön och teknik som halverar tiden för inlärning. Olle Bälter, lektor i datavetenskap, hittar nya vägar för kunskapen att nå studenterna.

19 mars, 2019
Jennie Aquilonius
Håkan Lindgren
Det är minus fem grader och läraren Olle Bälter går som vanligt i shorts. Här tillsammans med studenterna Harald Söderström, Erik Meurk och Moa Engquist. Uppemot 36 promenadseminarier om året blir det och därutöver promenerar han gärna under olika möten, till exempel när han handleder doktorander.

Snön knarrar under skorna när gruppen med medieteknikstudenter travar genom skogen nära Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Läraren Olle Bälter kom på idén med promenadseminarier 2014.
– Det blev mycket bättre. I klassrummet vänder sig studenterna till mig hela tiden. När vi gick ut blev de självgående och pratade mer med varandra, säger han.

Nu har promenadseminarierna blivit vardag och beforskade. Andra lärare har tagit efter, och Olle Bälters senaste studie visar att lärare och studenter mår bättre och att kvaliteten höjs, jämfört med seminarier i klassrum.

Halverad inlärningstid
Efter promenaden berättar Olle Bälter om hur han åkte till Stanford University som gästforskare 2015–2016 för att studera hur många repetitioner en student behöver för att lära sig något.

Forskare vid Carnegie Mellon University i USA hade halverat inlärningstiden på en statistikkurs med metodiken Open Learning Initiative, OLI. De delade upp lärandemålen i förmågor, till exempel att kunna räkna ut ett medelvärde. Studenterna fick svara på frågor kopplade till förmågorna online, och systemet gav dem återkoppling om vilka förmågor de behärskade och inte. Lärarna fick veta vilket lärmaterial som fungerade, var studenterna fastnade och vad de redan hade koll på.

Vill ta metoden till KTH
I dag finns det 20 OLI-kurser på Stanford och Carnegie Mellon. Olle Bälter arbetar för att kunna göra samma sak vid KTH. Han tror att metoden kan få stora effekter. Till exempel skulle nya programmeringsstudenter kunna få göra ett diagnostiskt prov med digitaliserade frågor grupperade efter olika förmågor.
– Sedan kan kursen individanpassas efter vad olika personer behöver lära sig.

Och hur många frågor behövs då för att en student ska lära sig en förmåga? Svaret är: i genomsnitt åtta.

Jennie Aquilonius
Håkan Lindgren

Olle Bälter är lektor i datalogi och docent i Människa–datorinteraktion på Skolan för elektroteknik och data­vetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan. Han har grundat forskargruppen Teknikförstärkt lärande, som undersöker hur digital teknik kan stödja lärande.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2024
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023