Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Plan S skapar oro i sektorn: ”Kan knäcka yngre forskare”

I en hearing om Plan S i slutet av januari var budskapet från arrangörerna tydligt: Plan S är vår möjlighet att uppnå öppen tillgång till offentligt finansierad forskning. Men från deltagarna i hearingen hördes röster om besinning: Ta det lugnt, vi måste bena ut konsekvenserna.

21 februari, 2019
Per-Olof Eliasson

Frågan gäller den Plan S som 13 forskningsfinansiärer från elva europeiska länder, bland dem svenska Formas och Forte, står bakom. Syftet är att få öppen tillgång till vetenskapliga artiklar. Planen ska genomföras redan 2020.
De 13 forskningsfinansiärerna vill att forskare som de finansierar måste göra sina artiklar allmänt tillgängliga omedelbart vid publiceringen.
Om Plan S genomförs skulle det innebära att forskarna inte kan publicera i en majoritet av tidskrifterna, inklusive Nature och Science.

Huvudtalare på den webbsända hearingen var John-Arne Røttingen, chef för Norges forskningsråd.
Han redogjorde för hur Plan S är tänkt att fungera och argumenterade för att den bör genomföras under stor enighet.
– Enda sättet är att parterna går samman, EU, forskningsråd, universitet, forskare, och talar med en stämma.

Lite senare tillade han:
– Plan S är ett ramverk för att skapa en tipping point. Utmaningen är att skapa en kritisk massa av aktörer för att få en förändring.

Facklig kritik i Norge
Som deltagare i hearingen påpekade Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare, att den norska fackföreningen Forskerforbundet är mycket kritisk till den snabba takt som Norge vill genomföra Plan S.

Forskerförbundet anser att i Norge har de närmast berörda, forskarna, inte fått komma till tals i processen. Den norska fackföreningens ståndpunkt i sakfrågan är att de vill ha en övergång till open access som inte raserar systemet för kvalitetssäkring, eller äventyrar forskarnas frihet till publicering och deras möjlighet till internationellt forskningssamarbete.
– Ja, forskarsamfundet har inte diskuterat det här tillräckligt. Och jag är självkritisk för att jag inte insett behovet av diskussion, svarade John-Arne Røttingen.

”Ni måste lyssna på forskarna”
Från scenen framförde Jens Hjerling-Leffler, Sveriges unga akademi, kritik mot Plan S.
– Vi anser att ni måste lyssna på forskarna, tidsplanen är för snäv och ni måste uppmärksamma de forskare som kan komma i kläm. Ni måste vara försiktiga, vi är rädda att man ska knäcka yngre forskare som riskerar att inte få möjlighet att meritera sig.

Efter inledningstalen blev det blev dags för hearingens frågerundor. Frågorna diskuterades i grupper och redovisades i ett digitalt verktyg. Av frågorna framstod det tydligt att arrangörernas perspektiv var hur Plan S snabbt och kraftfullt kan sättas i verket.

På slutet av hearingen gjorde generaldirektörerna för de arrangerande forskningsråden Forte, Formas och Vetenskapsrådet var sin kort summering. Där skilde Vetenskapsrådets Sven Stafström ut sig genom att uppmana till att inte ha så bråttom att genomföra Plan S.

Inte ordentligt diskuterat
Karin Åmossa kommenterar för Universitetsläraren efter hearingen.
– Målen för Plan S är väldigt bra; att offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla. Men det är en mycket komplicerad fråga, det handlar om att ändra hela publicerings- och meriteringssystemet.

Hon menar att det behövs en konsekvensanalys, och att processen måste ta tid.
– Frågan på hearingen var hur man skulle understödja implementeringen av Plan S. Jag känner att konsortiet bakom Plan S implementerar något som vi inte har pratat om ordentligt. Det har inte varit någon bred diskussion i forskarsamhället.

Behöver mer tid
Karin Åmossa pekar på ett antal frågor som behöver redas ut.
– Hur påverkar exempelvis Plan S rätten att fritt publicera? Den är en viktig del i den akademiska friheten. Och vi har ju fortfarande ett meriteringssystem som bygger på publicering i vissa erkända tidskrifter. Om man inte kan publicera där hur blir möjligheten att söka jobb i exempelvis USA, där det inte finns en Plan S?

Hon understryker att det behövs mer tid för att lösa de problem som finns och de som kan komma att uppstå på vägen.
– En demokratisk organisation som SULF som företräder 21 000 forskare och universitetslärare behöver tid att sätta sig in i frågorna och komma fram till en ståndpunkt. Vi skulle vilja ha en riktig remissrunda, och möjlighet att sitta ner med intressenterna bakom Plan S, för att kunna ta ställning, säger Karin Åmossa.

I början av februari skickade SULF in synpunkter på implementationen av Plan S till Science Europe cOAliton S.
Där understryker SULF att tidsplanen är för snäv och att organisationen önskar mer tid för konsekvensanalys av vad Plan S innebär för medlemmarna.

I skrivelsen betonar SULF att förbundet stöder det övergripande målet att göra en övergång till öppen tillgång för akademiskt arbete.
Men SULF anser att finns andra sätt än Plan S att ta itu med problemet. Ett sätt är att se till att forskare behåller upphovsrätten till sina publikationer. Detta till skillnad från i dag där tidskrifterna tar över upphovsrätten.
Om forskarna behåller upphovsrätten kan de arkivera artiklar i valfri databas, vilket ger allmän tillgång till forskningsresultat.

SULF avslutar skrivelsen med att instämma med många av de farhågor som Sveriges unga akademi har. Förbundet uppmanar cOAlition S att sakta ner processen så att både universitet och civilsamhälle får tid att reflektera över konsekvenserna av ett genomförande av Plan S.

Debatten om Plan S har fortsatt efter hearingen, med bland annat inlägg i Curie, SvD och Universitetsläraren.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023