En extern utredning under 2018, Humaniorautredningen, föreslog drastiska nedskärningar, främst inom humaniora. Förslagen mötte starka reaktioner, vilket Universitetsläraren skrev om i januari.
Efter att utredningen behandlats i filosofiska fakultetsstyrelsen och områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap har förslagen modifierats och de har nu beslutats i universitetsstyrelsen.
– Det värsta scenariot från utredningen kommer inte att genomföras men de moderna språken kommer att fasas ut. Det var ett enigt beslut i styrelsen även om det tog lång tid och var långa diskussioner med många bra synpunkter om vikten av förankring, målbild och uppföljning, säger Eva-Lisa Holm Granath, 2:a vice ordförande i Saco-S styrelse vid Linköpings universitet, LiU, som deltog i universitetsstyrelsens sammanträde.
– Saco-S är försiktigt positivt, mycket av det som var de ursprungliga utredningsförslagen har modifierats efter bearbetning på universitetet. Det har landat bättre än de ursprungliga förslagen. Jag uppfattar att det finns en stark vilja att det ska lösas på ett bra sätt. Sedan måste vi i Saco-S vara observanta och delta även i det fortsatta arbetet, lägger hon till.
Ska utveckla ”professionsspråk”
Ett förslag från Humaniorautredningen var att avveckla franska, spanska och tyska som självständiga ämnen men att utveckla något som kallas professionsspråk. Det ska vara kurser med fokus på språkfärdighet i professionella sammanhang. Så har också universitetsstyrelsen beslutat. Vad professionsspråk innebär i praktiken är något som universitetet ska utreda vidare.
Universitetsstyrelsen har också beslutat att de resurser som frigörs genom att lägga ned kurser i moderna språk ska användas för andra satsningar på humaniora som kan vara attraktiva för studenter. Vilka de satsningarna kan vara ska utredas vidare.
– Samhället runtomkring oss behöver verkligen humaniora och då behöver vi fundera på vad för humaniora vi ska ha på Linköpings universitet. Tittar man ut ser man behovet av ämnen kopplade till humaniora, säger rektor Helen Dannetun i en videointervju som ligger på LiU:s hemsida.
Köpa kurser av andra lärosäten?
Tanken är att behålla språkkompetensen vid universitetet. Dessutom vill inte Linköpings universitet förlora möjligheten att bedriva ämneslärarutbildningar där språk ingår. Därför ska utbildningsvetenskap snarast undersöka vilka möjligheter det finns att köpa kurser i moderna språk från andra lärosäten.
– Moderna språk finns på väldigt många lärosäten i Sverige och på många av dem är det väldigt få studenter som väljer moderna språk. Det betyder att på nästan alla lärosäten har språken ekonomiska problem. Vi har haft många utredningar inom SUHF och på andra sätt som kommit fram till att lärosätena bör samarbeta, säger Helen Dannetun i videon.
Hon påpekar att det i dag finns möjligheter genom bland annat digitaliseringen att ta del av andra lärosätens språkutbildningar.
– Det kan krävas en nationell helhetssyn där vissa lärosäten kan behålla sina språk genom att andra lärosäten köper kurser av dem. Det finns en logik i det resonemanget, säger Eva-Lisa Holm Granath.
Utreder slöjdutbildningen
Ett annat utbildningsområde som betraktas som problematiskt vid LiU är slöjd. Humaniorautredningen ville avveckla ämnet medan utbildningsvetenskap och filosofiska fakulteten vill behålla ämnet och fortsätta att utreda dess framtid. Universitetsstyrelsen har beslutat att låta utreda nya lösningar.
– Vi har inom lärosätet flera områden kopplade till design. Finns det några synergieffekter, kan vi öka distansdelen i slöjd för att se om vi kan få en bättre ekonomi i utbildningen? säger Helen Dannetun.
Allt det här kommer att leda till att en rad utredningar, utvecklingsarbete och projekt ska startas.
Till detta kommer att universitetsstyrelsen har beslutat att bilda en ny stor institution för humaniora och samhällsvetenskap. Vissa ämnens placering i den kommande organisationen är inte självklar utan till det får man återkomma.
Dessutom ska institutionerna vid den medicinska fakulteten omstruktureras.
– Organisationsförändringarna är tänkta att träda i kraft vid nästa årsskifte så det kommer att bli ett intensivt år, säger Eva-Lisa Holm Granath.
