För drygt två år sedan intervjuade Universitetsläraren Veronica Gago och Daniel Jones, båda universitetslärare i Buenos Aires. Då, ett år efter att den nyliberala Mauricio Macri blivit president, uttryckte de en stark oro för bland annat indragna forskningsbidrag, sänkta löner och så kallad braindrain.
Nu möter vi dem igen för att fråga hur situationen har utvecklats.
2016 var Daniel Jones kritisk till Argentinas nya regering och dess utbildningspolitik. Nu säger han att situationen är mycket värre än han hade kunnat föreställa sig.
– Argentina har nu en inflation på 48 procent, men våra löner har bara höjts med 15 procent det senaste året. Därför tvingas många universitetslärare, precis som jag, jobba upp till 60 timmar i veckan, lägga forskningen åt sidan och undervisa studenter på löpande band. För två år sedan var jag politiskt aktiv och deltog i protester och möten, det hinner jag inte nu, berättar Daniel Jones.
”Låter universiteten förblöda”
Han menar också att uteblivna forskningsanslag, massuppsägningar, och det faktum att ministeriet för vetenskap och teknik har nedgraderats till sekretariat bidrar till känslan av att utvecklingen för utbildning och forskning långsamt håller på att strypas.
– Precis före jul beslutades att inga fler bidrag till forskningsmöten ska betalas ut. Det finns alltså inga resurser för att till exempel bjuda in en forskarkollega från ett annat land eller en annan provins i Argentina. Den här regeringen låter Argentinas universitet förblöda, det är hemskt men sant, säger Daniel Jones.
Strejk för höjda löner
Även forskaren och universitetsläraren Veronica Gago målar upp en mörk bild av vad som hänt de senaste två åren. Hon berättar att regeringen har stängt alla gymnasieskolor som haft undervisning på kvällstid. Dessa har varit viktiga för att personer ur lägre samhällsklasser ska kunna jobba på dagen, läsa in gymnasiet på kvällen och därefter kunna söka till universitetet.
– För första gången strejkade faktiskt anställda vid alla statliga universitet i hela Argentina vid terminsstarten i augusti förra året. Vi krävde löneökning i takt med inflationen och att nedrustningen av universiteten ska stoppas.
– Universitetslärare betraktas som en ”elit” av regeringen, de tycker att vi ska vara tacksamma för att vi har jobb. Men 33 procent av befolkningen lever i fattigdom, och det märks överallt, även på universiteten, säger Veronica Gago uppgivet.
