Brysselnärvaro ska stärka lärosäten i södra Sverige

Hallå där, Rickard Eksten, representant i Bryssel för Lärosäten Syd, ett samarbete mellan universiteten i Lund och Malmö, högskolorna i Halmstad och Kristianstad, BTH och SLU. Deras Brysselkontor invigdes i december.

Varför behöver lärosätena en representant i Bryssel?
– För att stärka deras omvärldsbevakning och policypåverkan, och hitta nya partner och arenor för våra forskare, till exempel i expertgrupper. Målet är ett breddat deltagande i ramprogrammet Horisont Europa som nu förhandlas. Lärosätessamarbetet är ett sätt att få en mer strategisk ansats i Europaarbetet och vår Brysselsatsning går hand i hand med ett djupare samarbete på hemmaplan.

Vad behöver göras på hemmaplan?
– Understryka att deltagande i EU-projekt ses som meriterande. Prioritera vad man vill få ut av engagemanget. Det behövs också bättre förståelse för vad EU vill ha. Om EU vill ha mer radikal innovation som är samhällsförändrande krävs till exempel ofta samarbeten med aktörer som man kanske inte kände sedan tidigare. Kommentatorer i Bryssel menar också att fler aktörer bör bli mer högljudda i den pågående EU-budgetdebatten för att forskning och vetenskap ska prioriteras.

På vilket sätt kan lärosäten bli mer högljudda?
– Ha ett budskap och håll fast vid det. Jobba på alla fronter, dels genom regeringen, dels genom europeiska nätverk i Bryssel. Det är viktigt att framföra lösningar på hur program skulle kunna fungera bättre, inte bara be om mer pengar.


Kategorier: Artiklar, Politik, Samverkan
Lärosäten: Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Lunds universitet, Malmö universitet, Sveriges lantbruksuniversitet