SULF deltar i en lång rad internationella organ på olika nivåer.
– Syftet är att vi ska lära oss, påverka och visa internationell solidaritet, säger Karin Åmossa, som ofta representerar SULF internationellt, ibland i sällskap av någon av förbundets förtroendevalda.
Hon preciserar varför det internationella arbetet är viktigt:
– Den första anledningen är att lära och skaffa sig kunskaper, för att förstå vår omvärld och i förlängningen hur det påverkar Sverige.
Alla system hänger ihop
Alla system för forskning och högre utbildning i världen hänger på något sätt ihop.
– Den verksamhet vi har i Sverige påverkas av strömningar i världen och i Europa. Vi har internationella överenskommelser som Bolognaprocessen, ett stort internationellt utbyte av både studenter och forskare, och inte minst är forskningen beroende av internationella regler för meritering och publicering.
Den andra anledningen till internationellt fackligt arbete är att kunna påverka. Då gäller det att delta i EU:s olika grupper som behandlar högre utbildning och i möten med andra internationella organisationer som OECD, ILO och Unesco.
– När vi engagerar oss i internationellt arbete har vi möjlighet att påverka de policydokument som skapas både på världsnivå och på Europanivå.
Dialog mellan universitet och fackförbund
Ett konkret exempel är The Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area, ESG, som är framtagen i dialog mellan bland andra European University Association, EUA, och den fackliga världsorganisationen Education International, EI.
– Där har våra fackliga kollegor suttit runt borden och jag har också varit med på ett hörn. ESG är ganska bra, med skrivningar om rättvisa, transparenta rekryteringsprocesser, en främjande miljö för lärare och stärkt koppling mellan forskning och utbildning. Saker som absolut inte skulle stått där om de fackliga organisationerna inte varit med i förhandlingarna. I Sverige använder Universitetskanslersämbetet, UKÄ, riktlinjerna i ESG som styrmedel för kvalitetssäkringssystemet.
Solidaritet med kollegor
Den tredje anledningen att delta i internationellt arbete handlar om solidaritet med kollegor ute i världen, till exempel i Turkiet.
– Det kan handla om akademisk frihet. Att vi skapar ett fackligt kontaktnät som gör att vi kan stötta varandra i tuffa tider.
Karin Åmossa var innan jul på den internationella fackliga konferensen International Further and Higher Education and Research Conference i Taipei i Taiwan.
– Det var otroligt nyttigt. Vi pratade om striden mot rovgiriga förlag, upphovsrätt och open access och hur man som fackförbund ska agera när sådant här händer.
Generellt menar Karin Åmossa att det är samma frågor som diskuteras i de flesta länder.
– Det är anställningsvillkor, tidsbegränsade anställningar, kvalitetssäkring, demokratifrågor, solidaritet, upphovsrätt, akademisk frihet.
Arbetsvillkor ett växande problem
Men hur brännande frågorna är skiljer sig åt mellan länderna.
– Man ser att problemen med arbetsvillkoren inom högre utbildning växer extremt. Om vi har osäkra anställningar i Sverige så är det en västanfläkt jämfört med hur det är på många andra ställen.
Karin Åmossa poängterar att det är nödvändigt med internationellt arbete.
– Vi är skyldiga våra medlemmar att göra vad vi kan för att påverka det som kan komma att påverka dem. Och jobbar man med högre utbildning och forskning kan man inte begränsa sig och hålla sig inom landets gränser.
Konkret medlemsnytta
Men i och med att arbetsfältet i princip är obegränsat så gäller det att prioritera.
– SULF har som policy att vi deltar i sådant som är konkret medlemsnytta, sådant som direkt handlar om högre utbildning och forskning. Policyn är att de som åker från SULF deltar aktivt, tar på sig uppdrag och knyter kontakter. Det handlar både om att bidra, lyssna och ta med sig kunskaper hem.
För att den nyvalda förbundsstyrelsen ska se det internationella sammanhanget och kunna prioritera har den ett styrelsemöte i Bryssel i februari.
En hel dag är inplanerad med studiebesök på EU-kommissionens enhet för högre utbildning, den fackliga organisationen EI och dess europeiska nivå Etuce, studentorganisationen ESU, Europeiska forskningsrådet, ERC, och dessutom LO, TCO och Sacos Brysselkontor.
