Oenighet bland facken kring inskränkt strejkrätt

SULF stödjer det lagförslag om ändringar i strejkrätten som bygger på en överens­kommelse mellan Saco, TCO, LO och Svenskt näringsliv. Men fackförbundet ST:s avdelning för universitets- och högskole­området är starkt kritisk.

Den 31 januari avslutades remissrundan och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Förslaget är i princip en kopia av det som Saco, TCO, LO och Svenskt näringsliv presenterade tillsammans den 5 juni 2017, med syfte att förekomma Stridsåtgärdsutredningen som överlämnades till regeringen tre dagar senare.
Det aktuella lagförslaget begränsar den befintliga strejkrätten genom att arbetsgivare som redan har tecknat ett kollektivavtal med ett fackförbund inte får utsättas av stridsåtgärder från ett annat fackförbund, såvida dess syfte inte är att också få till ett kollektivavtal med motsvarande villkor och fredsplikt.

Stridsåtgärder, till exempel en strejk, måste föregås av förhandlingar med formulerade krav, och fackförbundet får inte lägga till krav under stridens gång.
Det blir ytterst upp till Arbetsdomstolen att avgöra om en stridsåtgärd är tillåten eller inte.
Stridsåtgärder ska inte få vidtas för att visa missnöje mot hur verksamheten sköts, som påtryckning i rättstvister eller för att uppmärksamma arbetsmiljöproblem. Parterna anser att rättstvister ska hanteras i domstol, och att arbetsmiljölagen redan ger arbets­tagarna inflytande i arbetsmiljöfrågor.

Flera förslag är redan praxis
För LO, TCO och Saco är flera av förslagen redan praxis eller ingår i avtal. Lagförändringarna påverkar i första hand förbund utanför centralorganisationerna liksom arbetstagare som inte är fackligt anslutna. Konflikten i Göteborgs hamn är det som pressat regeringen att se över strejkrätten.
– Regeringen höll i taktpinnen och det gällde för arbetsmarknadens parter att återta initiativet och visa att vi kunde komma överens. Det är orealistiskt att tro att vi skulle komma undan utan några ändringar alls i strejkrätten, och förhandsbeskedet från utredningen skulle ha blivit förödande för Saco, säger SULF:s förbundsordförande Mats Ericson.

Mats Ericson

Han syftar på en läckt idé från utredningen om att bara en kollektivavtalspart skulle tillåtas per arbetsplats. Detta skulle särskilt drabba många Sacoförbund eftersom de ofta är de mindre förbunden på arbetsplatserna, förutom inom just statlig sektor.
– Det berörde egentligen inte SULF:s medlemmar men vi måste vara solidariska mot andra Saco-förbund och ansluter oss därför till Sacos bedömning, säger Mats Ericson.

Facken mer reaktiva än proativa
Han sitter också i Sacos styrelse och är därför en av få med insyn i hur arbetsmarknadens största parter på kort tid hade blixtinkallade möten för att enas om ett eget motförslag. Mats Ericson menar att facken har varit mer reaktiva än proaktiva i strejkrättsfrågan, vilket ledde till att överenskommelsen aldrig hann förankras bland förbunden.

ST har som förbund inte motsatt sig parternas förslag, men ST:s avdelning inom universitets- och högskoleområdet har enhälligt tagit ställning emot det. Kjell Nilsson, som är representant för avdelningen och lektor vid Lunds universitet, påpekar att den läckta utredningsidén som skrämde centralorganisationerna inte blev verklighet i Strids­åtgärds­utredningen.

Utredningen har dessutom, till skillnad från parterna, i lagtext föreslagit ett undantag från den utökade fredsplikten för fackförbund på arbetsplatser där arbetsgivaren traditionellt sett sluter olika kollektivavtal, såsom inom högskolan.

I parternas förslag, vilket alltså är det som nu föreslås bli lag, sträcker sig fredsplikten också längre, genom att även innefatta enskilda arbetstagare som inte är fackligt anslutna.

Risk för gula fackföreningar

Kjell Nilsson

Enligt Kjell Nilsson ökar båda förslagen risken för att arbetsgivare väljer att ingå avtal med det förbund som lägger lägst bud, och att övriga förbund sedan måste rätta sig efter den nivån. Han ser också en ökad risk för gula fackföreningar som i praktiken kontrolleras av arbetsgivaren.
– På kort och mellanlång sikt kommer inskränkningarna främst att drabba arbetstagare på företag som i dag inte har kollektivavtal och som lockas av den ökade möjligheten till avtalsshopping, och fackföreningar som inte har kollektivavtal. Men det som drabbar andra på arbetsmarknaden kommer på sikt att drabba oss alla genom försämrade villkor, säger Kjell Nilsson.


Kategorier: Artiklar, Politik, Samverkan, SULF, Villkor