Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Interaktiva lärmiljöer ger ökad genomströmning

En stor ökning av andelen studenter som klarade kursen. Det blev resultatet när Umeå universitet satsade på interaktiva lokaler och en omlagd pedagogik.

11 februari, 2019
Anders Jinneklint

Umeå universitet inledde 2013 ett projekt med interaktiva lärmiljöer. Två utbildningsprogram som båda hade haft en minskad genomströmning av studenter ingick i studien och ett av målen var att vända trenden.

Undervisningen flyttades till nya lokaler med modern teknik och flexibel möblering som gör det lätt att flytta runt i klassrummet. Lokalerna möjliggjorde också en ny pedagogik som gör studenterna mer involverade i sitt lärande.
– Rummet i sig undervisar inte, men det erbjuder möjligheter till aktiva arbetsformer som i sin tur ger ett djupare lärande, säger universitetsadjunkten Bengt Malmros.

Nu är projektet utvärderat och målsättningen lyckades.
Vid det ena programmet var det hösten 2012 bara hälften av studenterna, 52 procent, som klarade tentamen på en viss kurs. Efter att projektet startade ökade andelen till 59 procent 2014 för att sedan stiga till 76 procent 2015 och 93 procent 2016.

Det andra programmet startade i motsvarande mätning på 68 procent, vilket under projektåren utvecklades till 94 procent, 81 procent och slutligen 89 procent.

Mer tidseffektiv undervisning
Pedagogiken bygger på att studenterna regelbundet ska visa för läraren att de förstått, inte bara vid examinations­tillfället.
– Rummet tillsammans med den pedagogiska metoden gör att jag som lärare kan se när studenterna förstått och direkt ge feedback på om var och en följer den tänkta banan, säger universitetslektorn Åse Tieva, och tillägger att det har varit en aha-upplevelse för henne att inse att studenter kan förstå och tolka ett budskap på så många sätt.
– Det blir tydligt när studenterna ska redovisa vad de förstått.

Lärarna har också noterat att undervisningen i interaktiva rum blir mer tidseffektiv än i vanliga klassrum. Studenterna ser hur andra jobbar och kan på så sätt sporra varandra. Lärarna kan skicka studenter runt mellan olika grupper i rummet om någon grupp kör fast.

Modellen har gett eko såväl inom som utanför Umeå universitet. Många lärosäten har varit på studiebesök, och Mälardalens högskola och Sjöstridsskolan i Karlskrona har lagt om sin pedagogik efter modellen. Även i Umeå har flera program förändrat undervisningen och universitetet har beslutat att bygga fler liknande lokaler, bland annat hörsalar gjorda för att studenterna ska vara mer aktiva.

Anders Jinneklint
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv