Förra våren fick den externe utredaren Jörgen Tholin, prorektor vid Högskolan i Borås, i uppdrag att föreslå hur man skulle komma tillrätta med underskotten i främst ett antal humanistiska ämnen vid Linköpings universitet. Han föreslog kraftiga nedskärningar.
Vad som kommer att hända med personalen är oklart.
– Det är ingen som vet, eftersom inga detaljer är beslutade. Vi får samtal från oroliga medlemmar. Folk oroar sig och räknar på vilka som kan bli uppsagda. Arbetsmiljön tar skada av osäkerheten, säger Krzysztof Marciniak, ordförande för Saco-S vid Linköpings universitet.
Socialantropologi, slöjd och språk hotade
Konkret föreslår utredningen att till höstterminen 2019 lägga ned kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning samt huvudområdena socialantropologi, franska, spanska och tyska. Lärarutbildningarna i de språken samt slöjd föreslås också läggas ned.
Enligt förslaget ska studenter som har börjat någon av utbildningarna kunna slutföra den.
Dessutom vill utredningen samla de nedläggningshotade ämnena i en egen institution och att det bildas en ny humanistisk storinstitution.
– Både Saco-S och OFR har inget emot planerna på en ny storinstitution. Men vi är starkt emot att bilda en avvecklingsinstitution. Det kommer vi att kämpa emot, säger Krzysztof Marciniak.
Flera år av underskott
Han ger en bakgrund till utredningen.
– Ett antal utbildningsområden har år efter år genererat stora underskott. På grund av detta har exempelvis IKK, Institutionen för kultur och kommunikation, ett ackumulerat underskott på 32 miljoner kronor. Det är klart att man inte kan fortsätta så, säger Krzysztof Marciniak.
Han menar att huvudkällan till problemet är att svenska studenter inte vill läsa humanistiska ämnen.
– Men, vi anser att man i rapporten har tittat för mycket på ackumulerat myndighetskapital och för lite på nuvarande situation. I många av de berörda ämnena har man under senare år gjort mycket för att sanera ekonomin. Som jag uppfattar det är så mycket man kan begära i balans nu.
– Jag vill lägga till att Saco-S har haft mycket konstruktiva dialoger med både utredaren och fakultetsstyrelserna i denna svåra process, säger Krzysztof Marciniak.
”Förhastat förslag”
Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap är kritisk till Jörgen Tholins humaniorautredning. Vid sitt sammanträde innan jul beslutade styrelsen om ett motförslag.
I korta drag menar områdesstyrelsen att det är förhastat att lägga ner de berörda ämnena. I stället vill den att verksamheterna fortsätter medan man utreder deras framtid.
Dekanen Jörgen Nissen hävdar att slöjd har bärkraft att fungera på egen hand.
– Och när det gäller språken anser vi att det är fel tidpunkt att bestämma sig för att inte anta studenter hösten 2019. Vi måste först utreda frågan och till exempel undersöka möjligheter till samarbete med andra lärosäten, säger han.
”Positiva resultat har glömts bort”
Jörgen Nissen motiverar förslaget i tre punkter. För det första anser områdesstyrelsen att Jörgen Tholin har koncentrerat sig på de ackumulerade underskotten, men glömt de senaste årens mer positiva resultat, samt att han har överskattat vissa underskott.
– Institutionen IKK, där både slöjd och moderna språk finns, har under de senaste åren gjort ett mycket bra arbete och för tillfället ökar inte underskotten. Det är olyckligt att den här utredningen kommer när man har lyckats få ordning på saker och ting och fått tillförsikt framåt, säger Jörgen Nissen.
Dessutom anser områdesstyrelsen att utredningen underskattat antalet studenter som examineras i slöjd och språk.
För det andra finns det nationellt en betydande brist på lärare inom de här ämnena.
– Jörgen Tholin beaktar inte lärosätenas ansvar när det gäller att försörja landet med utbildade lärare.
Den tredje punkten är att underskotten bör omfördelas inom lärosätet.
– Jag tror vårt förslag andas att det är en fråga om prioritering vilka ämnen universitet ska ha. För att det ska fungera krävs en omfördelning av underskotten inom lärosätet, men den frågan äger inte jag, säger Jörgen Nissen.
Förändring i stället för avveckling
Efter att Jörgen Tholin lämnat sin utredning har styrelsen för filosofiska fakulteten beslutat om en mildare förändring av de humanistiska utbildningarna.
– Den största skillnaden mot utredarens förslag är att vi i nuläget inte avvecklar några huvudområden, säger dekanen Karin Axelsson.
Fakulteten har landat i att från höstterminen 2019 stoppa antagningen till kandidatprogrammen Kulturvetenskap och Slöjd, hantverk och formgivning. Som ersättning utvecklas två nya program med start 2021.
En del av de fristående kurserna i franska, spanska och tyska kommer inte att starta till höstterminen. De kurser som passar den nya inriktningen mot professionsspråk kommer däremot att utlysas.
– Ambitionen har aldrig varit att krympa humaniora vid Linköpings universitet utan att styra om mot ett utbildningsutbud som vi tror kan få ett gott söktryck och bära sig ekonomiskt, säger Karin Axelsson.
En annan viktig skillnad mot Jörgen Tholins förslag är att det inte ska bli en avvecklingsinstitution.
– Det är inte fakultetens fråga att besluta om, men det kommer inte att bli av, säger Karin Axelsson.
Dialog förs med rektor
Fakulteten beslutar själv över ändringarna av utbildningsutbudet, medan universitetsstyrelsen beslutar om förändringar av institutionsstruktur.
– Vi lämnade vårt svar till rektor i december och har sedan dess haft en dialog och jag upplever att vi har ett gott stöd för de förslag som vi fört fram, säger Karin Axelsson.
Filosofiska fakulteten har under processen haft samråd med området för utbildningsvetenskap.
– Det finns ett samförstånd, men vi har lite olika fokus. Även i förslaget från filosofisk fakultet finns sätt för lärarprogrammen att ha kvar språk i utbildningen, säger Karin Axelsson.
Området för utbildningsvetenskap kan antingen ta över kurserna eller ge språkkurser i samarbete med andra lärosäten.
Beslut kan fattas i februari
Den första möjligheten för universitetsstyrelsen att komma till beslut är på sammanträdet 13 februari.
– Rektor har nu att beakta våra svar från filosofiska fakulteten respektive utbildningsvetenskap. På universitetsstyrelsens sammanträde i februari har man tänkt fatta någon form av principbeslut, då främst om sammanslagningen till en större institution, säger Jörgen Nissen.
