Enligt en sammanställning av Finlands Akademi, som närmast motsvarar svenska Vetenskapsrådet, fick hela 353 forskarutbildade från Finland anställning i Sverige under perioden 2011–2016.
Motsvarande siffra för åren 2005–2010 är 181.
– Som forskare har man i princip en internationell arbetsmarknad, säger specialforskare Timo Kolu vid Finlands Akademi.
Tröskeln att byta land torde vara låg om man ser bättre möjligheter utomlands.
– En del av de forskare som flyttat till Sverige tycker att de där fått klart bättre möjligheter. Vår undersökning visar att flyttströmmen i relativa termer är störst till länder med hög nivå på forskningen, förklarar Timo Kolu.
Löften har svikits
Bland de universitetsanställda i Finland har det länge funnits ett utbrett missnöje över utvecklingen.
– De löften som gavs av politikerna i samband med universitetsreformen 2010 har svikits. Det handlade bland annat om ett ”universitetsindex” som skulle kompensera för kostnadsökningar, vilket i regel dock inte har skett, säger Riku Matilainen, förhandlingschef på Forskarförbundet i Helsingfors.
– Man har skurit kraftigt, vilket lett till ett tryck att söka sig utomlands.
Enligt ansedda veckotidningen Suomen Kuvalehti har anslagen till universitet och forskning minskat med 600 miljoner euro sedan 2011, samtidigt som mer än 3 500 anställningskontrakt upphört.
Hela utbildningssektorn har bantats, men enligt tidskriften har främst den högre utbildningen drabbats under statsminister Juha Sipiläs (C) regeringstid, från 2015.
I april 2019 är det åter riksdagsval i Finland. Bedömer du att universitetens situation kommer att uppmärksammas?
– Tillsammans med Professorsförbundet lobbar vi för att universiteten och forskningen ska finnas på diskussions- och beslutsagendan. Vi hoppas dessa frågor ska komma upp i valrörelsen, säger Riku Matilainen.
