Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Engelska allt vanligare som undervisningsspråk

Nästan en tredjedel av alla kurser vid universitet och högskolor ges i dag på engelska. Det är en ökning med drygt 53 procent bara på fem år. Det visar unika siffror som Universitetsläraren tagit del av.

18 december, 2018
Björn Forsberg

”Svenska är förvaltningsspråk vid ett lärosäte. Men språklagen hindrar inte att undervisning sker på engelska. Språklagen hindrar inte heller att forskning bedrivs på engelska.”
Det skriver biträdande chefsjurist Mikael Herjevik på Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i ett mejl när han redovisar myndighetens syn på vilket utrymme som språklagen ger.
Men ingen på UKÄ vill låta sig intervjuas trots att myndigheten har som uppdrag att analysera utvecklingen på lärosätena.

Nästan en av tre kurser på engelska
Enligt språklagen ”är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”
Utbildningsåret 2018/2019 redovisas totalt 36 558 kurstillfällen vid svenska universitet och högskolor. Om man räknar bort språkutbildningarna är undervisningsspråket engelska vid 10 450 kurstillfällen, vilket är 28 procent. 2013/2014 utgjorde engelska undervisningsspråk vid 19 procent av kurstillfällena (med språkutbildningarna borträknade), eller 6 826 kurstillfällen av totalt 36 537, visar uppgifter från Universitets- och högskolerådet.

På Språkrådet uppger man att det inte finns något undantag för högskolor och universitet när det gäller språklagen.
– Däremot är det ju ofta en svår balansgång för lärosätena eftersom de dels ska förhålla sig till språklagens krav på svenska som myndighetsspråk, dels till internationaliseringskraven, säger Jennie Spets, utredare på Språkrådet.

”Risk att pedagogisk kapacitet begränsas”
I propositionen till språklagen 2008 slog regeringen fast att lagen inte ska ses som ett hinder för högskolornas internationalisering. Men Justitieombudsmannen, JO, har tittat på språklagen och engelskans roll på lärosätena. JO Hans Gunnar Axberger skriver exempelvis om möjliga konsekvenser för universitetslärare av att engelskan blir undervisningsspråk:
”Det gäller även för så kallade kapacitetsförluster, det vill säga att exempelvis universitetslärare hänvisas till att undervisa på ett annat språk än sitt modersmål, med risk för att lärarens pedagogiska kapacitet begränsas. Ett av syftena med språklagen är att motverka effekter av detta slag.”

Björn Forsberg
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023