I det konkreta fallet gäller det fackförbundet Seko som stämt Peab Asfalt och dess branschorganisation Sveriges Byggindustrier för att företaget 2016 inte lämnat ut löneuppgifter för icke medlemmar. Företagets argument var att det inte fick lämna ut uppgifterna med hänvisning till personuppgiftslagen, PUL. Den omstridda bestämmelsen finns exakt likadan i dataskyddsförordningen GDPR, som i år ersatt PUL.
AD:s vägledande dom slår fast att företaget måste lämna ut löneinformation till fackföreningar, även för icke medlemmar. Domen har två delar.
– Den ena grunden för domen är att den förutsätter att man i den privata sektorn har en bestämmelse i kollektivavtalen att företagen ska lämna ifrån sig löneuppgifterna, säger SULF:s förbundsjurist Susanna Kjällström.
– Den andra delen i domen är att Arbetsdomstolen slog fast att PUL inte hindrar arbetsgivaren att lämna ut uppgifterna, och därmed gör inte GDPR det heller, fortsätter hon.
Inom det statliga området styrs den här frågan genom offentlighetsprincipen som finns reglerad i tryckfrihetsförordningen.
Lärosäten har vägrat
I några fall har universitet och högskolor vägrat lämna ut löneuppgifter till SULF med hänvisning till en skrivning i sekretesslagen.
– Men enligt PUL och numera GDPR är det tillåtet att behandla personuppgifter efter en intresseavvägning som visar att intresset för väger tyngre än intresset mot, säger Susanna Kjällström.
Hon påpekar att det fall som Arbetsdomstolen nu avgjort handlar just om den avvägningen och att ett fackförbunds intresse i det här fallet väger tyngre än de icke organiserades intresse av att arbetsgivaren inte lämnar ut uppgifterna.
– Vi har ju rätt att få ut uppgifterna, och vi behöver dem för att kunna löneförhandla för våra medlemmar.
De flesta lärosäten har också lämnat ut uppgifterna utan krångel.
– Och åtminstone en arbetsgivare har ändrat sig sedan domen blivit känd, säger Susanna Kjällström.
