Bedömning av reell kompetens ska öka 2019

Efter tre års pilotprojektarbete förbereder sig sektorn för att under 2019 öka möjligheterna för personer att söka till högskolan utifrån sin reella kompetens. Men höstens regeringsproblem har skapat bromsklossar i arbetet.

Universitets- och högskolerådet, UHR, fick 2016 i uppdrag av regeringen att stötta lärosätena att skapa en varaktig struktur och ett samarbete kring bedömning av reell kompetens.
Sofia Elfstrand leder det treåriga projektet som tar slut vid årsskiftet. Hon brukar ta sin 50-åriga svåger som exempel för att förklara varför möjligheten att få sin reella kompetens erkänd är viktig.

Hans formella utbildning är bara fyra år tekniskt gymnasium, men han har jobbat som civilingenjör i 20 år och han konstruerar maskiner för miljardbelopp. Om han behöver högskoleexamen eller vidareutbildning för att klara omställningar på arbetsmarknaden, ska han då behöva läsa fem års ingenjörsutbildning?
– Det är kompetensen som är viktig, inte hur individen har tillförskaffat sig den, säger Sofia Elfstrand.

Används i liten omfattning
Sedan 2003 är reell kompetens en grund för behörighet till högskolan, men det används i liten omfattning och processen för bedömning har sett olika ut vid olika lärosäten. Målet är att fler personer nu ska få sin reella kompetens bedömd och att det ska ske mer strukturerat och rättssäkert.

Under 2019 kommer Valda att lanseras, ett nationellt system för ärendehantering gällande validering som också fungerar som en kunskapsbank. Valda har jobbats fram inom sektorn under de senaste åren och parallellt har processbeskrivningar och manualer skapats.
– I början jobbade vi i uppförsbacke men nu finns en samsyn om att detta behöver göras, säger Sofia Elfstrand.

Informationsinsatser planeras under 2019 för att öka allmänhetens medvetenhet om möjligheten att både söka till högskolan på sin reella kompetens och ansöka om att få kurser tillgodoräknade.

Krävs ökad kunskap om processen
Kunskap om valideringsprocessen måste också öka på lärosätena, inte minst i ledningen och bland ämnes­företrädare som kan komma att få bedömningsärenden på sitt bord.
– Man behöver kompetensutveckla och berätta att detta inte är något jättesvårt utan att det finns bra metoder och verktyg framtagna, säger Sofia Elfstrand.

Valideringsdelegationen, som har ett separat regerings­uppdrag och lämnade ett delbetänkande i april, är överens med UHR och lärosätena om att det behöver införas ett ersättningssystem för valideringar eftersom det är ett samhällsekonomiskt viktigt arbete som i nuläget är obetalt.
För att ytterligare trygga långsiktigheten föreslår Valideringsdelegationen att det skrivs in i UHR:s instruktion från 2019 att myndigheten ska främja lärosätenas arbete med erkännande av tidigare lärande, och UHR har äskat en miljon årligen från 2019 för att permanenta sitt främjande­arbete rörande reell kompetens.

Delegationen vill också förlänga det UHR-ledda projektet kring reell kompetens till 2020.
Problemen med regeringsbildningen har lett till att sektorn jobbar på utan att räkna med de efterfrågade besluten till årsskiftet, och konsekvensen är att det kommer att ta längre tid att nå målet.
Det är framför allt processerna för tillgodoräknande utifrån reell kompetens som behöver utvecklas mer. Det förfarandet är ibland decentraliserat på lärosätena och kan se väldigt olika ut. Liksom med ärenden för behörighet och tillträde vill UHR att det skapas en central ingång vid varje lärosäte för tillgodoräkning utifrån reell kompetens.

UHR behöver stödja lärosätena
Sofia Elfstrand bedömer också att UHR behöver stödja lärosätena när de nu ska implementera systemen som har tagits fram. Pilotprojektet har bara innefattat några utbildningsprogram, bland annat för ingenjörer, apotekare och läkare.
– Genom samarbetet mellan läkarprogrammen har de utvecklat en mer kvalitetssäkrad och effektiv process för behörighet med reell kompetens och det har även haft positiv effekt för behörighetsprocessen i allmänhet. Lärosätena godtar nu varandras bedömningar i stället för att varje lärosäte gör egna.

Samsyn och samverkan kring processerna har helt enkelt skapat mer tillit till varandras beslut.
– Det har också skapat transparens för den sökande och mindre personberoende bedömningar, säger Sofia Elfstrand.


Kategorier: Artiklar, Karriär, Kvalitet, Mångfald