Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kvalitetsmiljoner har inte givit mer lärarledd tid

Varför ökar inte den lärarledda tiden i högskolan trots regelbunden ökning av resurser? Beror det på hur nya resurser används eller på att urholkningen gör det omöjligt att ”komma ifatt”?

15 november, 2018
MarieLouise Samuelsson
Tomt klassrum
Resultatet visar entydigt att den lärarledda undervisningstiden inte har ökat under den senaste tioårsperioden, enligt UKÄ:s rapport. Sverige ligger stabilt på bottenplats i Europa.

I Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport Lärarledd tid i den svenska högskolan. En studie av scheman ges inga enkla svar, däremot belyses sådant som att Sverige är oföränderligt sämst i Europa när det gäller lärarledd undervisningstid.
Studenter i svensk högskola har i genomsnitt elva timmar lärarledd tid per vecka. Skillnaderna är stora mellan olika ämnesområden, då genomsnittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSTJ) samt området undervisning är åtta timmar.
Inom naturvetenskap, teknik och farmakologi (NTF) är genomsnittet 15 timmars lärarledd tid per vecka.

Det finns ingen exakt definition på vad som är tillräckligt många timmar, men enligt förarbeten för rådande ersättningssystem från början av 1990-talet är nio lärarledda timmar ett minimum för bibehållen kvalitet.
Dock visar UKÄ:s rapport att 64 procent av HSTJ-kurserna ligger under nämnda miniminivå. UKÄ noterar att för elever i kommunala grund- och gymnasieskolor finns en garanti om miniminivå, vilket alltså inte studenter vid högskolan kan räkna med.

Sverige alltjämt i botten
UKÄ har, som framgår av rapportens namn, använt scheman för att kartlägga den lärarledda tiden och begärt in scheman från höstterminerna 2007, 2014 och 2017, från 26 lärosäten. Totalt har 437 scheman analyserats.
Resultatet visar entydigt att den lärarledda undervisningstiden inte har ökat under tioårsperioden, varken totalt eller inom områdena HSTJ eller NTF.
UKÄ har jämfört svenska lärosäten med Eurostudent-statistiken som bygger på enkäter och som ger samma utfall, Sverige ligger stabilt kvar på bottenplats.

De särskilda resurser, så kallade kvalitetssatsningar, som tillförts framför allt HSTJ har inte inneburit någon förändring.
Vad gäller den senaste satsningen med höjda ersättningsbelopp till HSTJ som fick effekt 2016 framgår tydligt av lärosätenas regleringsbrev att förstärkningen primärt ska användas till mer lärarledd tid, lärosätena har också haft återrapporteringskrav där man visat att de extra resurserna använts, dock utan att redovisa om det inneburit att studenterna fått mer lärarledd tid.

Stora skillnader finns alltså mellan HSTJ och NTF, men också inom dessa, inom HSTJ får studenter som läser ekonomi cirka tio till elva timmar i veckan, medan litteraturvetenskap och historia innebär sex till sju timmar per vecka.
Antalet studenter lika med ersättningsbelopp kan påverka, sämst förutsättningar finns på kurser och program inom HSTJ som har få registrerade studenter.
Men sambandet är inte entydigt, den som läser juridik där studenterna är många har relativt lite lärarledd tid.
Det finns också skillnader mellan lärosäten, där Lunds universitet jämfört med andra lärosäten har mer lärarledd tid vilket skulle kunna kopplas till ett högt antal studenter. Samtidigt har också Stockholms universitet stora studentgrupper, utan att erbjuda särskilt mycket lärarledd tid, medan Umeå universitet med små studentgrupper ger mycket lärarledd tid.

Ökad studentpopulation
Syftet med UKÄ:s rapport är inte att förklara orsakerna, varken till Sveriges föga hedersamma placering som sämst jämfört med andra europeiska länder eller till de skillnader som finns inom ämnesområden och mellan lärosäten.
– Det är dock väl känt att studentpopulationen har ökat och blivit mer heterogen under perioden, vilket kan antas vara mer resurskrävande, säger Sofia Berlin Kolm, utredare vid UKÄ, som är en av författarna till rapporten.

Hon betonar också att de scheman som använts gäller höstterminer och grundnivån, därför är det tänkbart att den lärarledda tiden ökar längre fram.
— Det kan dessutom finnas lärarledd tid som inte syns i schemat.

Sofia Berlin Kolm hoppas att UKÄ:s studie kan inspirera lärosätena att gå vidare med fördjupade studier kring detta.
Den politiska nivån är givetvis också intresserad av utfallet av kvalitetssatsningar, UKÄ har regeringens uppdrag att utvärdera effekterna av den senaste höjningen av ersättningsbeloppen (som gjordes 2015/2016) och en rapport om detta kommer att publiceras i mars 2019.

Ökad administration
För Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare, är resultatet av UKÄ:s undersökning av scheman ingen större överraskning. Snarare bekräftar den uteblivna ökningen av lärarledd undervisning innehållet i SULF:s rapport Systemfel i kunskapsfabriken om den urholkning av resurser som innebär att det skulle krävas sju miljarder kronor för att komma upp i samma nivå som på 1990-talet då ersättningssystemet infördes. Och då förslår de särskilda kvalitetssatsningarna inte särskilt långt.
– Jag har också intrycket att lärarna i dag fått mer administrativa uppgifter, vilket påverkar deras möjligheter att undervisa, säger Karin Åmossa.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023