”Svenska forskarvärlden bländas av de stora pengarna i Kina”

Det finns en naivitet bland svenska lärosäten och forskare i förhållande till Kina. Det menar Sylvia Schwaag Serger, som skrivit en rapport om samverkan länderna emellan.

Ett utvecklat samarbete med Kina kräver mer analys och långsiktighet och mindre av naivitet och populism.
Det menar Sylvia Schwaag Serger, prorektor vid Lunds universitet, som på uppdrag av fyra departement sammanställt rapporten Sverige och Kina – stärkt samverkan för en hållbar framtid. Ett kunskapsunderlag om innovation, forskning och högre utbildning.
Efter presentationen av rapporten är hon nöjd och rentav glatt överraskad av intresset, över att många inte minst från högskolesektorn närvarade.
– Det blev mycket bra diskussioner som speglade komplexiteten kring att samarbeta med Kina, eftersom man måste förhålla sig på så många plan.

Sylvia Schwaag Serger Foto: Håkan Röjder

I rapporten pekar hon på behov av att inventera lärosätenas redan pågående samarbeten och att nya samarbeten föregås av djupgående analyser och ökad kunskap om Kina.
Det populistiska förhållningssättet handlar, enligt Schwaag Serger, om två ytterligheter, att antingen se Kina som något fantastiskt och oproblematiskt eller som ett ondskefullt imperium.

Rapporten som är beställd av näringsdepartementet, utbildningsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet är ett exempel på att konsensus råder om att samarbete ska ske, det Sylvia Schwaag Serger vill understryka är nödvändigheten av att urskilja vilka samarbeten som är bra.
Här finns frågor att ställa och besvara, om etik, om vad som händer med forskningsresultat och hur avtal ska skrivas.
– I Kina finns otydliga gränser mellan det politiska, forskning och näringsliv, det gäller därför att veta när ett samarbete kan innebära säkerhetspolitiska eller andra risker.

Uppskruvad retorik
Det råder ingen tvekan om att Kina förutom att vara en global nyckelspelare inom forskning och högre utbildning, också är en diktatur som på senare år skruvat upp retoriken i förhållande till universiteten om förväntad lojalitet mot kommunistpartiet.
– Ja, vi som trodde att Kina skulle bli mer demokratiskt som en följd av ökat välstånd har hittills haft fel, säger Sylvia Schwaag Serger, och talar om den oro som svenska forskare kan känna gällande situationen för de kinesiska kolleger man samarbetar med.

Kina och Sverige har på senare tid haft en ansträngd och laddad relation, kring förläggaren Gui Minhai och SVT:s satirprogram.
Finns det något som tyder på att svenska forskare verksamma i Kina ska känna oro för sin egen säkerhet?
– Man ska inte vara orolig, men däremot ska man ha ett kritiskt förhållningssätt och framför allt tänka efter.

Svensk naivitet
Den naivitet hon återkommer till handlar om lärosäten och enskilda forskare som tror att svenska regelverk gäller och skyddar dem också i Kina och att man som svensk därför enbart åtnjuter fördelar, att det bara är att plocka för sig, från penningflödet och patientdata.
I rapporten efterlyser hon därför ökad medvetenhet om skillnader i de bägge ländernas lagar och normer (som personlig integritet), äganderätt och rättssäkerhet.
– I den svenska forskarvärlden finns inslag av både självgodhet och naivitet i förhållande till Kina, man lockas och bländas av de stora pengarna och glömmer att det i hög grad är Kinas behov som styr.

Ur svenskt perspektiv är det därför sannolikt nyttigt att lyssna till den erfarne Kinakännare som, på seminariet där Sylvia Schwaag Sergers rapport presenterandes, påpekade att det som gör Sverige attraktivt för Kina är vår unika kombination av teknikkunnande och naivitet …
”Botemedlet” mot naiviteten är alltså ökad Kinakompetens, att förstå sig på Kina och bygga samarbeten på lång sikt.

Ser man omvänt på kineser som är verksamma inom akademin i Sverige skulle Sylvia Schwaag Serger gärna se att fler kinesiska studenter kommer hit och att de skulle stanna i längre perioder.
– Nu är de flesta masterstudenter som stannar en kort tid och som mest umgås med varandra.

Och så hoppas Sylvia Schwaag Serger på att fler svenska barn ska lära sig kinesiska och att regeringen kan ge uppdrag till en myndighet att utlysa medel med målet att ta fram ett onlineverktyg för undervisning i kinesiska.


Kategorier: Artiklar, Akademisk frihet, Forskning, Samverkan, Utland