Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nya institut utmanar traditionella akademin

Publiceringshets och dåliga arbetsförhållanden som står i vägen för god forskning har fått forskare att starta fristående institut som hjälper personer att på egen hand forska utanför den traditionella akademin.

24 oktober, 2018
Kajsa Skarsgård
Jon Wilkins

Det har gått 16 år sedan Jon Wilkins disputerade i biofysik vid Harvard, och sex år sedan han skapade Ronin Institute för forskare som liksom han själv vill verka utanför den traditionella akademins miljö, och för dem som inte har fått en plats där.
– Vi kämpar emot idén att det bara finns ett sätt att vara forskare. Det finns många som kan och vill bidra till forskningen och som den traditionella modellen inte fungerar för, säger Jon Wilkins.

Själv är han även poet och serietecknare, och forskar nu inom teoretisk evolutionär biologi vid sidan av arbetet som konsult. Han samarbetar med personer på universitet och publicerar vetenskapliga artiklar, men för tillfället har han ingen forskningsfinansiering.
– Finansiering är viktigt och ibland kritiskt, men 90 procent av möjligheten att forska handlar om intellekt och tid att använda det, säger Jon Wilkins.

Hjälp att söka forskningsmedel
En av Ronin Institutes praktiska funktioner är att hjälpa medlemmarna att söka forskningsmedel från USA:s federala eller privata finansiärer. Anknytningen till ett institut kan också vara viktig för att få en artikel publicerad.
– Det ökar chansen att artikeln värderas på sina egna meriter, säger Jon Wilkins, som önskar att alla forskares arbete alltid utvärderades så, utan påverkan av akademiska titlar och hemvister.

Vid Ronin Institute har alla medlemmar titeln research scholar och det finns inget krav på att ha disputerat, även om de allra flesta har det. Viktigast är att man kan visa att man vill göra högkvalitativ forskning med transparens och har en schysst attityd gentemot andra forskare.
Jon Wilkins ser faran med att osäkra försörjningsvillkor kan leda till oärliga forskningspraktiker, men menar att organisationer som Ronin Institute är en respons på just detta och på den ökade finansiella pressen vid universiteten, snarare än en drivkraft bakom.

Det Jon Wilkins jobbar mest med nu är hur de kan skapa en gemenskap inom institutet där den vetenskapliga bredden är stor och de omkring 190 medlemmarna är utspridda över USA och världen.
Sedan ett år har de veckovisa webbseminarier för att presentera sin forskning och lära känna varandra.
– Vi kan ge ett institutionellt stöd, men det riktiga värdet ligger i interaktionen mellan kollegorna och det intellektuella och känslomässiga stödet, säger Jon Wilkins.

Svenskgrundat institut
I framtiden hoppas han att det kommer att finnas ett ekosystem av institut med olika nischer som stödjer forskare att verka utanför den traditionella akademin. Ett nytt sådant, och det enda som Jon Wilkins kallar för Ronin Institutes intellektuella syskon, är svenskgrundade Institute for Globally Distributed Open Research and Education, Igdore.

Rebecca Willén

När psykologiforskaren Rebecca Willén grundade det för två år sedan kände hon inte till Ronin Institute, och en av hennes ambitioner är att sprida mer kännedom om dessa initiativ som har börjat att kallas nya akademin. Men Igdore har också en särskild ambition att verka för bättre forskning genom öppna vetenskapliga praktiker.
– Många personer lämnar den traditionella akademin för att de där är pressade att presentera en viss typ av resultat, säger Rebecca Willén, som själv är kritisk till de forskningspraktiker hon uppmuntrades att använda som doktorand.

”Sverige ligger efter”
I början av året hade Igdore tre medlemmar, nu är de drygt 20 och institutet är formellt etablerat i Sverige och Indonesien. Medlemskap i Igdore kräver att man har disputerat eller motsvarande och att man förbinder sig att följa deras uppförandekod, med starka rekommendationer att använda öppna forskningspraktiker.

I Sverige kan inte dessa fristående forskningsinstitut söka medel från de stora statliga finansiärerna, men Igdore kan vara medelförvaltare för Europeiska forskningsrådet.
– Sverige ligger efter på det området, säger Rebecca Willén.

Inom 10–20 år tror hon att även de svenska statliga forskningsfinansiärerna kommer att ha öppnat upp sig för institut som Igdore.
– Jag tror att den nya akademin kommer att växa väldigt fort och nå högre status och trovärdighet, säger Rebecca Willén.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023