Vad är resultatet av din forskning?
– Näringsrika dikade torvmarker i Sverige står för ungefär lika stora utsläpp av växthusgaser som biltrafiken. Därför måste de dikade torvmarkerna dämmas upp och göras våta igen för att få ned emissionerna. Vattnet bör stå strax under markytan.
Hur stor del av skogsmarken i Sverige består av sådana här utdikade torvmarker?
– Det är bara två procent av skogsmarken som står för så stora utsläpp och därför tycker jag att man borde kunna göra något åt det.
Men skulle skogsägarna drabbas av en omställning?
– Nej, om man slutar rensa diken och dämmer upp så vattnet stannar kvar och odlar energigrödor som exempelvis sälg kan markägaren tjäna dubbelt så mycket som vid plantering av granskog på dikade marker.
Hur väl är dina resultat spridda?
– Beslutsfattarna, skogsindustrin, skogsägarnas organisationer, politikerna – inte alla, men några känner till resultaten. Skogsstyrelsen gör lite satsningar men det kunde göras mycket mer tycker jag.
Hur lång tid skulle en sådan här omställning ta?
– Mycket av den här marken har avverkningsmogen skog så kanske det skulle ta 10–20 år. Med tanke på klimatkrisen är det bråttom att få ned utsläppen av växthusgaser och här finns en lågt hängande frukt som jag tycker man skulle plocka.