– De senaste årens attacker mot de akademiska friheterna i Turkiet genomfördes med hjälp av undantagslagar. När undantagstillståndet efter sommarens val upphävdes framställdes detta av Erdoganregimen som en ”normalisering”, säger Klas Borell som är professor i sociologi och socialt arbete vid Högskolan i Jönköping.
Han fortsätter:
– I själva verket har undantagstillståndet i praktiken permanentats genom införandet av en ny så kallad anti-terrorlag som bland annat ger fortsatta möjligheter att utan rättsgrund avskeda akademiker.
Märkta i socialförsäkringssystemet
Klas Borell är en av författarna till artikeln Social Scientist Under Threat: Resistance And Self-Censorship In Turkish Academia, en unik intervjustudie med 13 akademiker i Turkiet som har avskedats och 15 som fortfarande verkar inom akademin.
De vittnar om hur regeringen hindrar de avskedade forskarna från att få jobb även inom andra sektorer, genom en märkning i socialförsäkringssystemet och påtryckningar på arbetsgivare. Respondenterna som har avskedats har också fått sina pass indragna.
De som fortfarande har en universitetsanställning berättar att de självcensurerar av rädsla för att bli angivna av kollegor eller studenter.
Enligt nätverket Scholars at Risks beräkningar har minst 8 535 universitetsanställda avskedats sedan 2016. Bland dem finns de 1 128 akademiker som i januari 2016 skrev under fredspetitionen We Will Not Be Party To This Crime, som krävde ett slut på våldet mot kurder i sydöstra Turkiet och uppmanade till fredsförhandlingar. Efter den misslyckade statskuppen i juli samma år följde ännu mer utbredda attacker på den akademiska friheten.
Underjordiska solidaritetsakademier
Regeringen har ändå inte lyckats tysta de avskedade akademikerna, utan enligt intervjustudien har de kritiska diskussionerna flyttat till underjordiska solidaritetsakademier.
De som har en universitetsanställning känner att de har förlorat sin arbetsmotivation. Den känslan delas av en doktorand som Universitetsläraren har talat med och som påbörjade sin forskarutbildning 2016.
– Jag har förlorat tron på den turkiska akademin och förlorat känslan av mening i arbetet, säger han, och ber att få vara anonym.
Liksom flera av respondenterna i studien brottas han med frågan om han ska söka sin framtid utomlands i stället.
– Å ena sidan vill jag det, men jag skulle känna skam över att lämna mina vänner här. Det skulle kännas som att fly från striden. Och det är inte så att vi är medlemmar av underjordiska beväpnade grupper, vi är bara vanliga människor som vill läsa, skriva och kritisera, det är allt. Att stanna ger möjlighet att träffas och stötta och uppmuntra varandra.
Hur kan det internationella forskarsamhället stötta er?
– Genom att skapa tjänster och stipendium för forskare som drabbas så att de fritt kan göra sina röster hörda på en internationell nivå. Eller genom att bjuda in dem till olika konferenser. Även om alla inte kan resa kan de flesta delta via Skype, säger doktoranden.
Undervisar via radiolänk
Initiativ i linje med detta har tagits på Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitetet som har sett över hur internationaliseringsresurserna där kan användas för att stödja kollegor i Turkiet. Till exempel kommer en avskedad forskare i Turkiet att undervisa på en kurs i höst, över radiolänk.
Drivande i detta arbete är forskarnätverket Feminism Against Conservative Threats, Femact, i vilket ett 50-tal forskare från olika länder nu ingår.
– Ett sätt att solidariskt använda våra resurser har varit att resa till Turkiet och prata med avstängda forskare om hur vi kan arbeta tillsammans, säger Angelika Sjöstedt-Landén, lektor i genusvetenskap och en av initiativtagarna till nätverket.
Internationella samarbeten
Femact uppmanar nu svenska universitet att upprätta strukturer för internationella samarbeten som inte förutsätter formella avtal mellan lärosäten, så att till exempel de turkiska solidaritetsakademierna kan godkännas som samarbetspartner och avstängda forskare och lärare kan knytas till svenska institutioner.
Femact jobbar också för att förföljda akademiker ska få tillgång till universitetsbibliotekens elektroniska resurser och vill att utbytesstipendier inrättas för studenter och doktorander i auktoritära regimer.
