Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Tavlorna ger mig chansen att prata om min forskning”

En målar tavlor tillsammans med bybor i Tanzania, en annan sammanför konstnärer och forskare. Hållbarhetsforskaren Emma Johansson och kulturarvsforskaren Bodil Petersson använder båda konst som metod.

24 september, 2018
Jennie Aquilonius
Människor från två byar i Tanzania har målat tavlor tillsammans med Emma Johansson, doktorand vid Lunds universitet. Tavlorna visar hur det var förr, hur det är nu och hur byborna vill att framtiden ska bli.

Förr var floderna fyllda med mycket mer vatten än i dag. Du ser också tydligt att det är mindre fisk nu än tidigare. Det säger Emma Johansson, doktorand vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet. Hon beskriver två av de tavlor som hon målat tillsammans med bybor i Tanzania.

Emma Johansson

Emma Johanssons avhandling handlar om ”landgrabbing”, där stora företag hyr eller köper mark från lokal­befolkningen. Människor från två byar fick måla tre tavlor per by: hur livet och naturen i trakten var innan företagen kom, hur det är nu och hur de vill att framtiden ska bli. Emma Johansson har ordnat utställningar med tavlorna, bland annat i Malmö, Lund och på Nationalmuseet i Tanzania.

Chans att prata forskning
Hon upplever att många är nyfikna på målningarna och att hon oftare får chans att prata om sin forskning än tidigare, bland annat i media.
– Tavlorna är lättillgängliga, det är lätt att förstå vad de visar. De sammanfattar vad som annars skulle vara en bok på 50 sidor. Tavlorna har en förmåga att fånga folks uppmärksamhet och förmedlar snabbt något som är komplicerat, säger hon.

Att måla med befolkningen blev också ett sätt att stanna kvar i byarna längre. Det gjorde att Emma Johansson byggde relationer och fick en mer nyanserad bild av bybornas erfarenheter än om hon stannat en kortare tid. Nu har hon sökt pengar för att fortsätta arbeta med tavlor av framtiden.
– Det kan vara svårt att prata om framtiden och till exempel se klimatförändringar framför sig. Jag skulle vilja visualisera olika lokala scenarier för framtiden. Jag tror att konsten kan ha stor vikt för den här typen av forskning. Nutida hållbarhetsproblem behöver snabba lösningar, och det kräver medvetenhet, säger Emma Johansson.

Bodil Petersson

Gemensam förståelse
Bodil Petersson är arkeolog och kulturarvsforskare vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Linnéuniversitetet. I ett forsknings- och samverkansprojekt har hon experimenterat med att föra samman arkeologer, forskare och konstnärer. Under seminarier och workshops berättade arkeologer om fyra kulturarv på Öland och konstnärerna visade metoder för att gestalta olika teman. Resultatet blev åtta konstverk som invigdes under 2017 och 2018, däribland en ljudinstallation som finns tillgänglig genom appen Tidsmaskinen. Appen är utvecklad av ett IT-företag och här finns även guidade vandringar kopplade till de gestaltade kulturarven.
– Min grundläggande frågeställning är hur kulturarv har betydelse för människor i vår tid. Samtidsrelevansen kommer spontant till konstnären, som ofta redan jobbar i de banorna. Men för en arkeolog eller historiker kan det ibland vara svårt att se samtidsprägeln på det vi gör. I det här experimentet uppstod en förståelse bland såväl konstnärer som arkeologer för vad samtiden betyder för det förflutna och vilken roll det förflutna har i vår tid, säger Bodil Petersson.

 

Tre åsikter

Vad är dina tankar och erfarenheter av att föra ut vetenskap genom konst?

Magnus Lestelius

Magnus Lestelius, professor i grafisk teknik, Karlstads universitet.
– Företagsklustret Paper Province kom med idén att göra konst av forskning för att föra ut den till allmänheten. Vi var elva forskare som beskrev våra forskningsprojekt för reklambyrån Bulldozer. De gjorde konstverk av projekten i form av affischer. Formen var tjusig och slagord hade en framträdande roll. Vi hade vernissage och jag tror att besökarna förstod mer av vår forskning och varför den är motiverad. Det var kittlande. Mig veterligen hade ingen av oss gjort något liknande tidigare.

Robert Watt

Robert Watt, ordförande för Sveriges nätverk för forskningskommunikation.
– Akademin vill hitta sätt att kommunicera vetenskap som berör människor. Som talar till både hjärta och hjärna. Konst kan ge en upplevelse som gör vetenskapen begriplig. Det handlar om legitimitet, att människor förstår hur och varför vi forskar. Forskare använder också konst för att förstå data som de har samlat in. En musikprofessor och en forskare inom biokemi berättar till exempel i en artikel i tidskriften Heylion om hur de använt en metod för att lyssna på proteiner.

Sara Kjellberg

Sara Kjellberg, bibliotekschef för Malmö universitetsbibliotek.
– Vi hade diskuterat länge hur vi skulle synliggöra forskningen på Malmö universitet i biblioteket. Genom kommunikationspengar från Riksbankens jubileumsfond fick vi möjlighet att skapa Forskarnas galleri. I utställningarna använder vi mycket text men också tittskåp, foto och film. Vi har tagit fram en modell som vi bland annat presenterat för bibliotekarier och kommunikatörer från 20 lärosäten.

Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023