Visionen som Emmanuel Macron först presenterade i ett tal på Sorbonneuniversitetet i september 2017, backades av EU:s övriga regeringschefer på ett toppmöte några månader senare.
Målet är 20 så kallade Europauniversitet till år 2024. För att nå dit väntas kommissionen under hösten, och med deadline i början av 2019, utlysa medel för pilotprojekt som kan visa vägen.
Ska förenkla mobiliteten
Enligt ett meddelande från kommissionen handlar konceptet Europauniversitet om strategiska allianser mellan universitet i EU för att förenkla mobiliteten, genom till exempel integrerade studieprogram, flerspråkiga utbildningar och automatiskt erkännande av kvalifikationer. Forskare och lärare ska i sitt arbete också enklare kunna röra sig mellan flera universitet.
Olika former av nära samarbeten existerar redan. Uppsala universitet ingår i nätverket U4 som har utvecklats under tio år tillsammans med ett universitet i Belgien, ett i Nederländerna och ett i Tyskland. Nu håller de på att även inkludera Tartu universitet i Estland, för att genom bättre geografisk spridning ha större chans att bli ett av de EU-finansierade pilotprojekten.
Gemensamma utbildningar
U4 har bland annat nio gemensamma masterutbildningar, jobbar tillsammans i Erasmus plus, gör ramprogramsansökningar och gemensamma ledarskapsprogram.
– Det skapar förutsättningar för våra studenter att få breda europeiska utbildningar, och jag ser att samarbetet mellan kollegor medför värden inom forskningen, säger Kay Svensson, biträdande universitetsdirektör vid Uppsala universitet.
Vad skulle det tillföra att klassas som ett Europauniversitet?
– Resurser, och ett erkännande att vi levererar något med hög kvalitet.
Så vitt Kay Svensson vet, satsar inget annat svenskt universitet på att ingå i ett pilotprojekt, men EU:s nya ambitioner kan få fler att vilja investera mer i sina europeiska samarbeten.
– Jag tror inte att one size fits all. Mitt råd är att utgå från lärosätets egna förutsättningar och de europeiska partner som man har.
