Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lurad av Statens pensionsverk – får tusentals kronor lägre pension

Tidigare universitetsadjunkten Anders Larsson trodde att han skulle få en väl tilltagen tjänstepension och sade upp sig i förtid. Men då fick han besked att pensionen sänkts med 7 600 kronor i månaden.
– Att jag blev lurad av Statens tjänstepensionsverk gör att jag får en mycket lägre levnadsnivå, säger Anders Larsson.

20 augusti, 2018
Per-Olof Eliasson

Allting började 2005. Enligt sina noteringar skickade då Statens tjänstepensionsverk, SPV, ett brev till Anders Larsson och frågade om han hade haft andra anställningar än statliga.
– Det där brevet minns jag inte att jag fått och jag är en person som är noga med sådant och har aldrig missat något förut, säger Anders Larsson.

När SPV inte fick svar skickade verket inte ut en påminnelse utan avslutade ärendet. Så i SPV:s system och på minpension.se såg det ut som om Anders Larsson bara haft statlig anställning.
Men han har bland annat varit journalist på Helsingborgs Dagblad och Sveriges Radio innan han 2002 sadlade han om till adjunkt i journalistik vid dåvarande Högskolan i Kalmar.
– För några år sedan började jag fundera på att ta pension i förtid och studerade minpension.se många gånger och ringde också SPV och frågade. De sa att om jag skulle ta ut min statliga tjänstepension fram tills jag fyller 65 år skulle jag få 8 566 kronor i månaden, säger Anders Larsson.

Fick olika besked
Hans tanke var att ta ut den statliga tjänstepensionen från drygt 61 års ålder fram tills han fyller 65 och därefter den privata tjänstepensionen. Då skulle han få en jämn och god ekonomi även om han slutade jobba i förtid.
Men när Anders Larsson våren 2016 ställt frågor om sin pension begärde SPV in pensionsuppgifter från andra pensionskassor och fick då besked om Anders Larssons tidigare anställningar. Men de uppgifterna hann inte gå in i SPV:s system.
– Jag ringde till SPV i maj 2016 och fick besked att jag skulle få ut 8 566 kronor, säger Anders Larsson.

Men att Anders Larsson fått besked om nivå på pensionen under det samtalet bestrids av SPV.
– Det har vi ingen uppgift om, säger Nilla Alestig, jurist på SPV.

Sänktes från 8 500 till 900 kronor
Anders Larsson uppger att han utifrån det samtalet sade upp sig.
Inte nog med det, han fick ett skriftligt beslut daterat 1 juli 2016 som bekräftade nivån på pensionen.

Men en dryg månad senare, 12 augusti, fattade SPV ett nytt beslut som innebar att Anders Larssons statliga tjänstepension sänktes från 8 566 till 922 kronor i månaden.
När Anders Larsson per telefon fick beskedet trodde han inte det var sant.
– Jag sa: Nä du skämtar. Det här accepterar jag inte. Du får be din chef ringa upp mig, säger Anders Larsson.

Men det visade sig att beskedet stämde.
– Vi har full förståelse för hans besvikelse. Uppgifterna från andra pensionskassor var en dag för sena för att komma med i den datorkörning som låg till grund för beslutet i juli. Här skulle vi ha tagit ett manuellt beslut och inte ett maskinellt, säger Nilla Alestig.

Gammal regel
För att förstå vad som hänt är vi tvungna att gå tillbaka i tiden.
Den statliga tjänstepensionen regleras av centrala avtal mellan de fackliga organisationerna och Statens arbetsgivarverk. Det avtal, PA-91, som gällde när Anders Larsson gick över från privat till statlig sektor, hade en regel om samordning av förmånsbestämd tjänstepension från olika sektorer. Den kan i olyckliga fall leda till lägre total pension.
– Hur kan facket teckna ett avtal som säger att du får lägre pension från staten bara för att du jobbat privat innan. Vad är det för ett avtal de skriver under? säger Anders Larsson.

Regeln om samordning togs bort i nästa pensionsavtal som började gälla 2003 och det är alltså bara personer som bytt till statlig sektor innan 2003 som omfattas.
– Tanken med samordningen var att det skulle vara enklare att flytta mellan olika sektorer och att den anställde inte skulle riskera att förlora någon tjänstepension, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.

Sällsynt
Han förklarar att för att få full statlig tjänstepension krävs sammanlagt 30 års anställning inom staten. Men genom samordningen fick man även tillgodoräkna sig anställningstid i annan sektor. Beloppet man får genom annat pensionsavtal avräknas då från den summa som SPV räknat fram. Samordningen rör endast den förmånsbestämda delen av tjänstepensionen och inte den avgiftsbestämda delen.
– I de flesta fall tjänar man på samordningen. Tyvärr kunde det i sällsynta fall bli oförutsedda effekter att den sammanlagda förmånsbestämda tjänstepensionen i stället sänktes jämfört med vad som hade blivit fallet om man räknat ut de olika beloppen vart och ett för sig. Men eftersom det är ett gammalt avtal som är under utfasning är det här inget vi kan göra något åt nu, säger Robert Andersson.

Att avtalet fungerar på det sättet har Anders Larsson har svårt att förstå.
– Det är fullkomligt obegripligt för mig som lekman att förstå att ju mer jag jobbat desto lägre pension får jag från staten. Hade jag inte jobbat någonting innan jag tog anställning på universitetet hade jag haft rätt till 8 566 kronor i månaden. Men eftersom jag arbetat inom privat sektor får jag nästan ingen förmånsbestämd pension från staten, de rånar mig på den.

SPV ändrar rutiner
Till följd av Anders Larssons fall ser SPV över om det finns moment i hanteringen som kan förbättras, exempelvis information.
– Vi håller på att undersöka så att sådant här inte ska kunna inträffa igen, för oavsett vems fel det är så är det olyckligt och vi vill inte att det ska hända igen. I dag skickar vi påminnelser efter att vi begärt in uppgifter och försöker också på andra sätt kontrollera om det finns några luckor i uppgifterna, säger Nilla Alestig.

Anders Larsson försökte få till en ändring av beslutet och till sist stämde SULF SPV i Arbetsdomstolen.
– Vi hävdade att vår medlems ersättningsnivå blir betydligt lägre inte beror på att SPV tillämpat reglerna felaktigt utan på att de inte har uppfyllt sin informationsskyldighet. De hade inte utrett frågan om tjänstepension tillräckligt aktivt menar vi. De har haft uppgifterna men ändå gett honom information om fel belopp, säger SULF:s förbundsjurist Annika Wahlström.

Men SPV bestred att de gjort något fel, utan att det i stället är den enskildes skyldighet att upplysa SPV om alla sina anställningar.
– Personen har en upplysningsskyldighet till SPV och vi kan ju inte veta om vi har alla uppgifter, säger Nilla Alestig.

Mycket lägre levnadsnivå
Det blev aldrig någon rättslig prövning utan målet avslutades genom förlikning.
– Då fick jag 60 000 kronor i stället för de 300 000 som staten hade lovat mig att jag skulle få fram tills jag var 65. Effekten av att jag blev lurad av SPV är att jag får en mycket lägre levnadsnivå. Det är för jävligt, säger Anders Larsson.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023