Av de studenter som började studera på ett yrkesexamensprogram läsåret 2015/2016 hade var fjärde hoppat av året efter. Men avhoppen är mycket olika fördelade mellan olika utbildningar.
Den stora bilden är att det är färre avhopp från program som leder till yrkesexamina, och fler på generella program. Högst andel avhopp är det på generella tvååriga program där bara 22 procent tar examen.
– När man ser på de tvååriga generella programmen så tar de som hoppar av inte i någon högre utsträckning någon annan examen i stället. Men det är tio procentenheter som tar en annan examen så det blir en total examensfrekvens på 32 procent, säger Marie Kahlroth, utredare på Universitetskanslersämbetets analysavdelning och redaktör för årsrapporten.
Även övriga generella program har en låg examensfrekvens, under 50 procent.
Av studenterna på de generella kandidatprogrammen är det 38 procent som tar ut en examen på programmet medan generella masterprogram har en genomsnittlig examensfrekvens på 48 procent.
Till det kommer att 10–15 procent av studenterna tar en annan examen än från det program de börjat studera på.
För dem som börjar studera på ett yrkesexamensprogram varierar examensfrekvensen från under 50 procent för högskoleingenjörer upp till 89 procent för läkare och barnmorska.
Ett specialfall är arkitektprogrammet där under 50 procent av studenterna tar arkitektexamen men 32 procent tar en annan examen.
Färre kvinnor hoppar av
Det är en högre andel kvinnor än män som tar examen, och kvinnorna har i genomsnitt högre prestationsgrad, det gäller oavsett om det är program- eller kursstudier.
Ett exempel är att av studenterna på kandidatprogrammen tar 43 procent av kvinnorna och 31 procent av männen examen.
– Men på masterprogrammen är det lite högre andel män än kvinnor som tar examen. Det kan bero på att det på masterprogram är många inresta studenter och betalande studenter som har hög motivation att ta examen och bland dem är det fler män, säger Marie Kahlroth.
Prestationsgraden stiger
Examensfrekvensen är alltså låg, främst på generella program. Men om man tittar på prestationsgraden, hur många poäng studenterna tar, är den högre och tendensen är att prestationerna stiger svagt över tid. Prestationsgraden för yrkesexamensprogram är 90 procent och för generella program 86 procent.
– Studenterna tar i princip de poäng som de registrerat sig för, men många hoppar av utbildningen efter ett antal terminer, därför blir det så låg examensfrekvens, säger Marie Kahlroth.
Fristående kurser är ett särskilt kapitel. Där är prestationsgraden i genomsnitt 65 procent. Det gäller både på kurser man läser av rent intresse och även yrkesrelaterade kurser.
– Lärosätena ser att genomströmningen ofta är låg även på fristående kurser som man läser för att vidareutvecklas i sitt arbete. Studenterna får då den kunskapen de vill ha men de är kanske inte beroende av att få poäng för kursen.
De många avhoppen reser åtskilliga frågor. Är inte en högskoleexamen betydelsefull?
– Vi brukar säga att i Sverige är själva examen inte jätteviktig, utom för vissa legitimationsyrken. Folk får jobb utan examen. Nu är det ju dessutom en het arbetsmarknad vilket kan påverka, men att det ska göra att så många som hälften som går ett masterprogram skulle få jobb utan att ta ut examen verkar märkligt. Dessutom sker avhoppen ofta ganska tidigt under utbildningen.
Är den låga examensfrekvensen ett problem?
– Jag vet inte om det är ett problem. Men man kan tycka att det är bra om fler studenter tar examen. Om man registrerar sig på ett program är väl avsikten att ta en examen. Och då är det konstigt att det är en så låg examensfrekvens.
Men de många avhoppen borde orsaka problem på lärosätena?
– Ja det gör det, det blir exempelvis svårt för dem att planera dimensioneringen av utbildningarna.
UKÄ har inte något svar på av vilka anledningar många studenter avbryter programstudier.
– Vi kan tyvärr inte riktigt förklara varför det ser ut som det gör. Men den låga examensfrekvensen är lite märklig, säger Marie Kahlroth.
