Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lund kan lära hela världen om koncentrationslägret

6 000 besökare på två månader. Det blev resultatet inledningsvis när Ravensbrück­arkivet i Lund öppnade som allmänt till­gänglig webbportal i oktober 2017.

30 maj, 2018
Björn Forsberg
Högskolan Sciences Po i Paris har under våren ockuperats av studenter som en del i de nationella protesterna mot universitetsreformen. Men metoden väcker debatt; närmast kameran syns studenter (i högerorganisationen UNI) som är emot ockupationen. Foto: Michel Stoupak/NurPhoto/Sipa USA

Ravensbrückarkivet på Lunds universitetsbibliotek lockar digitala besökare från hela världen, som tar del av berättelser från livet i koncentrationslägret.
– Under de första två månaderna portalen fanns uppe hade vi över 6 000 unika besökare, vilket är väldigt mycket i arkivsammanhang. Vi ser att de kommer ifrån Europa, USA och Asien, säger Håkan Håkansson, bibliotekarie vid avdelningen för samlingar på universitetsbiblioteket.

Till koncentrationslägret i Ravensbrück skickades kvinnor och barn. Efter kriget fick nio tidigare lägerfångar i uppgift av svenska myndigheter att dokumentera vad som skett i lägret. De intervjuade över 500 personer som nyligen hade kommit med Röda korset och Folke Bernadottes vita bussar till Sverige, och använde sig av frågor som var baserade på metodologiska anvisningar, framtagna vid Lunds universitet.

Teckningar, brev och läroböcker
I arkivet finns, förutom de 500 intervjuerna, även teckningar, brev, läroböcker och receptböcker. Det finns också noggrant skrivna listor över vilka som satt i lägret. När de dog, ströks namnen över.
– Kvinnorna tillverkade egna läroböcker och undervisade barnen i hemlighet, säger Håkan Håkansson.

Många små och några större donationer har gjort det möjligt att digitalisera och översätta samtliga intervjuer till engelska i Ravensbrückarkivet. Utöver intervjuerna digitaliseras ett urval av övriga dokument, bland annat poesi, läroböcker och transportlistor. Men att översätta hela arkivet är inte möjligt eftersom det består av hundratusentals sidor.

Unikt material
Möjligheten att söka digitalt är viktig, enligt Håkan Håkansson.
– För det första är det här ett unikt arkivmaterial, som bara finns just här, och tidigare var forskare från hela världen tvungna att ta sig till Lund för att läsa papperna på plats. För det andra är det ett omfattande material, och den som tidigare sökte efter speciella uppgifter var tvungen att läsa igenom alltihop – det mesta handskrivet på polska – för att hitta det de sökte.
– Nu har de digitaliserade dokumenten taggats med ämnesord, vilket gör det möjligt att hitta relevanta uppgifter utan att ägna dagar, veckor, eller år åt att gå igenom alltihop, säger Håkan Håkansson.

Björn Forsberg
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023