Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ockupationer och protester vid franska universitet

Polisen har burit ut ockuperande studenter från en rad universitet i Frankrike under våren. Sedan i början av maj deltar också universitetslärare i protesterna mot ett nytt urvalssystem.

29 maj, 2018
Anna Trenning-Himmelsbach
Michel Stoupak/TT
Maja Horst från Danmark och Alexander Gerber från Tyskland, professorer i vetenskapskommunikation, var överens om att framtiden för forskningskommunikation finns online. Till höger står Forum för forskningskommunikations moderatorer, Helena Bornholm, Vetenskapsrådet och Anders Sahlman, Vetenskap & Allmänhet.

Fram tills nu har det räckt med gymnasieexamen för att börja på universitetet i Frankrike. Gallringen sker efter hand. Bara 40 procent går vidare till andra året.
Valfriheten gör att trycket på vissa institutioner är hårt. Hälften av förstaårsstudenterna går på en av de fyra mest populära linjerna: juridik, medi­cin, psykologi eller idrott.

Nu vill regeringen sätta en gräns för antagningarna på de mest efterfrågade utbildningarna. Universiteten ska sålla utifrån gymnasiebetyg.

Men reformen har mötts av studentprotester och ockupationer vid universitet runt om i landet. Det största universitetslärarfacket Snesup-FSU uppmanar också sina medlemmar att strejka och att inte delta i granskningen av ansökningarna.
– Att införa ett urvalssystem vid universiteten är ett gammalt konservativt projekt. Det ökar de sociala orättvisorna, eftersom gymnasieskolan inte är jämlik. Att låta ungdomarna välja vad de vill är att ge alla en rättmätig chans, säger Hervé Christofol, generalsekreterare i Snesup-FSU.

Han hävdar att det verkliga problemet är att universiteten har tvingats ta emot hundratusentals fler studenter under de senaste åren, utan att resurserna har ökat.
Regeringen har visserligen lovat att också utöka antalet platser, men Hervé Christofol hävdar att det är långt ifrån tillräckligt.

De två näst största universitetslärarfacken är positivare till reformen, som också omfattar flera andra förändringar.
– Den innehåller förbättringar. Stödet till studenter med bristande kunskaper i vissa ämnen ska till exempel öka, säger Stéphane Leymaire i Sup’Recherche UNSA.

Han reagerar trots detta mot regeringens strikta hållning.
– Det är märkligt att se hur universiteten i Paris vaktas av poliser för att förhindra ockupationer, säger han.

Hittills har en minoritet av studenterna deltagit i protesterna.
– Men vi vet ju inte hur situationen utvecklas senare under våren, säger Stéphane Leymaire.

Anna Trenning-Himmelsbach
Michel Stoupak/TT
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023