Fram tills nu har det räckt med gymnasieexamen för att börja på universitetet i Frankrike. Gallringen sker efter hand. Bara 40 procent går vidare till andra året.
Valfriheten gör att trycket på vissa institutioner är hårt. Hälften av förstaårsstudenterna går på en av de fyra mest populära linjerna: juridik, medicin, psykologi eller idrott.
Nu vill regeringen sätta en gräns för antagningarna på de mest efterfrågade utbildningarna. Universiteten ska sålla utifrån gymnasiebetyg.
Men reformen har mötts av studentprotester och ockupationer vid universitet runt om i landet. Det största universitetslärarfacket Snesup-FSU uppmanar också sina medlemmar att strejka och att inte delta i granskningen av ansökningarna.
– Att införa ett urvalssystem vid universiteten är ett gammalt konservativt projekt. Det ökar de sociala orättvisorna, eftersom gymnasieskolan inte är jämlik. Att låta ungdomarna välja vad de vill är att ge alla en rättmätig chans, säger Hervé Christofol, generalsekreterare i Snesup-FSU.
Han hävdar att det verkliga problemet är att universiteten har tvingats ta emot hundratusentals fler studenter under de senaste åren, utan att resurserna har ökat.
Regeringen har visserligen lovat att också utöka antalet platser, men Hervé Christofol hävdar att det är långt ifrån tillräckligt.
De två näst största universitetslärarfacken är positivare till reformen, som också omfattar flera andra förändringar.
– Den innehåller förbättringar. Stödet till studenter med bristande kunskaper i vissa ämnen ska till exempel öka, säger Stéphane Leymaire i Sup’Recherche UNSA.
Han reagerar trots detta mot regeringens strikta hållning.
– Det är märkligt att se hur universiteten i Paris vaktas av poliser för att förhindra ockupationer, säger han.
Hittills har en minoritet av studenterna deltagit i protesterna.
– Men vi vet ju inte hur situationen utvecklas senare under våren, säger Stéphane Leymaire.
