Från den svenska sektionen av nätverket Scholars at Risk, SAR, deltog 19 personer från tio olika lärosäten. Ulla Manns, vice rektor vid Södertörns högskola och professor i genusvetenskap, var en av dem.
– Det blev väldigt påtagligt efter alla anföranden hur allvarlig situationen är på många ställen, säger hon.
Ulla Manns tycker att det var viktigt att en av huvudtalarna, Susanne Baer, professor och domare i Tysklands författningsdomstol, också påtalade allvaret i de systematiska attacker som i västvärlden sker mot genusvetenskapen och dess forskare, och att universitetens hantering av dessa är ett test i hur de står upp för de akademiska värdena.
Demokrati och mångfald
Ett genomgående tema på kongressen var hur de värden som akademin vilar på är ihopkopplade med demokrati och bygger på mångfald.
Den svenska SAR-sektionen hade möte under kongressen och diskuterade bland annat hur den kan bidra till att akademins kärnvärden inte bara uttalas som vackra ord utan att lärosätena faktiskt arbetar fullt ut med dem. Den nya mooc-kursen Dangerous questions: Why Academic Freedom Matters, framtagen av SAR och Oslo universitet, är tänkt att bidra till fruktsamma diskussioner i ämnet.
Karolina Catoni, internationell handläggare vid Göteborgs universitet och samordnare för SAR i Sverige, kommer själv att delta i kursen.
– SAR har också ett eget projekt för att främja den högre utbildningens kärnvärden och diskussionsunderlag för att hjälpa lärosäten att själva komma fram till vilka deras värden är, säger hon.
SAR är känt för att matcha hotade akademiker med lärosäten i trygghet där de kan fortsätta sitt arbete under ett år. Fem SAR-forskare har hittills tagits emot i Sverige, och fyra är på gång. Detta underlättas nu av ett bidrag från Riksbankens jubileumsfond som står för 50 procent av kostnaden.
Den svenska sektionen planerar också att se över möjligheterna att stötta akademiker på plats i Turkiet som har blivit fråntagna både arbete och pass.
