Samhällsutmaningar centralt i Sveriges strategi för ESS

Regeringen presenterade nyligen strategin för neutronforskningsanläggningen ESS. Men det sker ett år efter Vetenskapsrådets underlag och tre år efter Danmarks strategi.
Så här såg det ut vid bygget av ESS i november 2017.

När mandatperioden går mot sitt slut har regeringen (äntligen) klubbat sin strategi för European Spallation Source, ESS. Vilket, enligt utbildningsdepartementet, innebär ”tydligare målsättningar, effektivare samordning och en övergripande vision”.

Det har därmed dröjt ett år sedan Vetenskapsrådet levererade underlaget till strategi till regeringen. Att regeringen beslutar om en ESS-strategi först nu kan jämföras med att Danmark (som delar värdskapet för ESS med Sverige) klubbade sin strategi 2015.

Samhällsutmaningar
Den svenska strategin som nu presenteras i en skrivelse till riksdagen innebär bland annat att regeringen vill att ESS samt Max IV (den andra stora forskningsanläggningen som byggs i Lund) ska ”bidra till att möta våra stora samhällsutmaningar”. ESS ska vidare bli en klimatsmart anläggning för ”världsledande” materialforskning.

Det brukar variera en aning när regeringar (och andra intressenter) beskriver vad ESS ska åstadkomma. I den nya strategin nämns ”energi, livsmedel, läkemedel och förpackning” (det sistnämnda är en nyhet på ”önskelistan”) som forskningsområden där ESS samt Max IV ”kan stå för de vetenskapliga genombrotten”.

Utbildningsdepartementet påminner också om att strategin ”tar avstamp i regeringens forskningspolitiska mål som ska kopplas till globala samhällsutmaningar, som klimat och miljö, hälsa och ökad digitalisering.

Regeringen vill vidare att ESS och Max IV ska bidra till ett ökat intresse för utbildningar inom naturvetenskap och teknik samt utgöra en del av främjandet av Sverige som kunskapsnation. Ett ESS-kansli och ett ”strategiskt råd” ska inrättas för bättre nationell samordning.

Paralleller till Rymdstrategin
Strategin är på sedvanligt vis späckad av tämligen allmängiltiga begrepp och ambitioner, som gör att den rentav kan förväxlas med andra strategier, som den nyligen presenterande Rymdstrategin.

Det handlar i bägge fallen om att insatser ska stärkas, engagemang ska ökas och breddas, långsiktiga förutsättningar ska skapas och även om det inte uttrycks i klartext så är avsikten att Sverige ska få valuta för de stora pengarna.

Bristen på konkretion är möjligen extra begriplig då det gäller ESS, eftersom anläggningen ännu inte är i drift och då det knappast är möjligt att förutspå vilken forskning och vilka forskningsresultat som kommer att ske vid ESS-anläggningen.

Otippat namn
Strategin lanseras av utbildningsdepartementet, men det har tidigare framkommit att näringsdepartementet ska ha mer inflytande över ESS-politiken, vilket överensstämmer med ambitionen om ett ökat deltagande från näringslivets sida, i både ESS och Max IV.
Ett exempel på näringsdepartementets intåg i ESS-sfären är att ett otippat namn i ESS-sammanhang, Karolinska institutets förre rektor, Anders Hamsten, haft i uppdrag från näringsminister Mikael Damberg att arbeta med för ESS angelägna internationella kontakter.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Politik