Riggade utlysningar vid lärosätena strider mot grundlagen

Stora brister finns i lärosätenas rekryteringar, det visar en ny rapport från SULF. Två av fem anställningar har bara en sökande och tre av fyra tillsätts med en intern sökande.
– Att så många anställningar uppenbart inte sköts korrekt är ett stort problem, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.
– Vi har fått en hel del signaler från medlemmar att de inte tror att utlysningsprocesserna är sjysta. Att utlysningarna görs för syns skull och inte för att lärosätena verkligen vill ha den bästa personen, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.

I SULF-rapporten Utlysningar – ett spel för galleriet? som publiceras i dag, går man igenom alla anställningar vid tre fakulteter vid tre olika lärosäten under sex månader.
Resultatet är graverande. Rapporten visar att lärosätena inte lever upp till grundlagen – alla tillsättningar inom staten ska ske i öppen konkurrens och tillsättas med den bäst lämpade kandidaten.

– 57 procent av anställningarna har varit utlysta i kortare tid än tre veckor. 9 procent av anställningarna har varit utlysta kortare tid än en vecka.
– 74 procent av anställningarna har haft färre än 5 sökande, 37 procent bara en enda sökande.
– 49 procent av anställningarna har tillsatts inom 20 dagar efter sista ansökningsdag. 6 procent har tillsatts redan innan sista ansökningsdag.
– 73 procent av anställningarna har tillsatts med en intern sökande.

– Varje riggad anställning är ett misslyckande för högskolesektorn. Det är regelvidrigt, det är orättvist mot de sökande som inte får en hederlig chans och det riskerar kvaliteten i högskolan på sikt, säger SULF:s förbundsordförande Mats Ericson.

  • Mats Ericson, förbundsordförande SULF
  • Git Claesson Pipping, förbundsdirektör på SULF

Oro bland medlemmarna
Bakgrunden till undersökningen är en oro för att allt inte står rätt till med rekryteringarna.
– Vi har fått en hel del signaler från medlemmar att de inte tror att utlysningsprocesserna är sjysta. Att utlysningarna görs för syns skull och inte för att lärosätena verkligen vill ha den bästa personen, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.

Resultatet av undersökningen verkar ge stöd för medlemmarnas misstankar.
– Man kan inte se på anställningsprocessen att lärosätet försökt tillämpa de regler som gäller. Det innebär inte att lärosätena inte anställt bra personer, det vet inte vi för vi har inte mätt utfallet av anställningarna. Vi har mätt processerna mot den lagstiftning som finns kring dem, säger Git Claesson Pipping.

SULF:s undersökning har genomförts i två steg. Först har man begärt ut uppgifter om alla anställningsbeslut från alla lärosäten under andra halvåret 2016. Därefter har man valt ut tre fakulteter vid olika lärosäten där man begärt ut samtliga utlysningar under perioden. De tre fakulteterna är Lunds tekniska högskola, samhällsvetenskaplig fakultet vid Stockholms universitet och medicinsk fakultet vid Uppsala universitet.
Även om undersökningen gör ett stickprov betraktar Git Claesson Pipping den som representativ.
– Det är svårt att tro att det inte ser i stort sett likadant ut överallt. Vi har inte valt ut de här fakulteterna för att vi hade särskilda misstankar mot dem utan för att de har tillräckligt många tillsättningar och för att de har ordning på sin redovisning.

Fakulteter med olika sammansättning
De tre utvalda fakulteterna hör till samhällsvetenskap, teknik och medicin.
– De skillnader som finns mellan fakulteterna är systematiska; på teknik och medicin är det fyra av fem anställningar som man kan ifrågasätta men på samhällsvetenskap är det två av tre. Skillnaden beror sannolikt på att anställningen av lärare får ta längre tid än anställningen av forskare eftersom där ofta tillämpas sakkunnigförfarande.

Gemensamt för alla fakulteterna är att anställningarna i allmänhet tillsätts snabbt.
– Det brukar ofta anföras att anställningsprocesser inom akademin tar lång tid, vilket uppenbart inte är sant, säger Git Claesson Pipping.

Man kunde också förvänta sig att tillsvidareanställningar sköttes mer noggrant än tidsbegränsade anställningar.
– Men tyvärr visar det sig att det egentligen inte är någon skillnad, även tillsvidareanställningar utlyses med väldigt kort utlysningstid och så vidare.

Git Claesson Pipping menar att sammantaget visar resultatet i rapporten att det är svårt att tro att lärosätena verkligen försöker rekrytera de bästa.
– Det går helt enkelt för snabbt, det är för få sökande och det är för många interna anställningar för att det ska vara trovärdigt att de har försökt sköta rekryteringen korrekt.

”Skattebetalarna ska känna tilltro”
Rapporten pekar på att riggade anställningar riskerar minska mobiliteten i sektorn och öppnar för nepotism.
– Som vi skriver i rapporten så är det ett kvalitetsproblem, det är ett demokratiskt problem och det är också ett effektivitetsproblem att man inte sköter anställningarna på rätt sätt. En poäng med att vi ska ha korrekta utlysningar är att skattebetalarna ska veta att man får så bra verksamhet som möjligt för pengarna. Man ska ha tilltro till att ingen ska kunna muta sig till en plats, eller få den för att man känner rätt personer eller att man delar ut tjänster till varandra.

Ett särskilt problem är att många tillsättningar som man kan misstänka är riggade aldrig överklagas.
– Anställningar där det är känt att det finns en tanke om vem som ska få den blir aldrig ifrågasatta genom överklagande. Det beror på att om man vill vara kvar i akademin vill man inte skaffa sig ett rykte som bråkmakare. Då vill man ha kvar goda relationer och kanske också få möjlighet till en skräddarsydd tjänst i framtiden, säger Git Claesson Pipping.

Ställer krav
I rapporten kräver SULF en rad åtgärder.

Lärosätena måste:
– Säkerställa mer långsiktiga budget- och verksamhetsplaneringsprocesser.
– Skapa rutiner som omöjliggör riggade utlysningar.
– I sina interna kvalitetssäkringssystem säkerställa att de följer tydliga, transparenta och rättssäkra processer för rekrytering av personal.

Regeringen måste:
– Öka andelen direkta forskningsanslag till lärosätena för att skapa bättre förutsättningar för en långsiktig planering av budget och personal.
– Ge UKÄ i uppdrag att kontrollera att lärosätena har transparenta och rättssäkra anställningsprocesser.

– Jag kan inte tänka mig att någon kan tillstå att de inte är intresserade av att få ordning på det här. Sifforna i undersökningen är så bestickande och svåra att förklara bort. SULF:s ambition är att göra vad som krävs för att få en förändring, säger Git Claesson Pipping.


Kategorier: Artiklar, Juridik, Karriär, Kvalitet, SULF, Villkor