Kvaliteten på distansutbildning ska också förbättras genom att universitet och högskolor får särskilda medel för utveckling av sitt distanspedagogiska arbete.
Flera lärcentrum ska finnas tillgängliga och ge stöd och hjälp samt givetvis lokaler till den som studerar på universitet, högskola, komvux och yrkeshögskola, från ett lärcentrum ska också distansstudier kunna bedrivas.
– Möjligheten att studera på distans blir allt viktigare i takt med att arbetsmarknaden förändras, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i en kommentar.
– Fler behöver kunna byta karriär senare i livet eller gå en utbildning när jobbet kräver det. Din bostadsort ska därför inte avgöra om du kan utbilda dig eller inte, den möjligheten måste komma alla till del.
Ingen ”landsbygdsindikator”
Utbildning kopplat till kompetensförsörjning har en framskjuten roll i regeringens landsbygdspolitik.
Dock blir det ingen ”landsbygdsindikator” som den parlamentariska Landsbygdskommittén ville införa för att via den årliga resursfördelningen premiera lärosäten vars verksamhet gjorts mer ”relevant för den lokala arbetsmarknaden”.
I propositionen skriver regeringen att en sådan ”tillgänglighetsparameter” inte är nödvändig, eftersom allas möjlighet att delta i högre utbildning redan finns i riktlinjer och mål om breddad rekrytering.
Det är möjligen också så att regeringen i arbetet med propositionen lyssnat på de lärosäten och andra remissinstanser som gjorde tummen ner för ännu en indikator i resurstilldelningssystemet.
Som Universitetsläraren tidigare skrivit om uttryckte Landsbygdskommitténs betänkande missnöje med att lärosäten mest ”tog hänsyn till den egna verksamheten och strategierna för det egna lärosätet”, i stället för att samverka med kommunerna och erbjuda utbildningar i kommuner med långa avstånd till närmaste lärosäte.
Att Landsbygdskommittén inte tog upp det faktum att universitet och högskolor redan bedriver regionala samarbeten kan eventuellt förklaras av att ingen av de riksdagsledamöter som ingick i landsbygdskommittén hämtades från utbildningsutskottet. I stället kom den parlamentariska sakkunskapen från miljö- och jordbruksutskottet samt näringsutskottet.
Extra statsbidrag
Enligt propositionen är lösningen bland annat mer av förutnämnda lärcentrum, dessa kommer att finansieras via ett extra statsbidrag (50 miljoner för 2018, därefter 70 miljoner årligen) till kommunerna som blir ansvariga för etablering av lärcentrum och för att tillhandahålla lokaler. Tanken är alltså att lokalerna ska användas av olika utbildningsnivåer, det ska även finnas möjlighet att bedriva distansstudier.
Vidare vill regeringen skapa ett nytt kunskapscentrum för att samordna lärosätenas forskning inom landsbygdsutvecklingsområdet. Avsikten är att ”öka effekten av politiken inom olika områden och tydliggöra landsbygdernas förutsättningar och potential att bidra till den svenska tillväxten”.
Näringsdepartementet som har huvudansvar för landsbygdspolitiken meddelar att regeringen satsar totalt 1,5 miljarder under perioden 2019–2020 och därefter 400 miljoner årligen för att förverkliga Landsbygdskommitténs förslag. Av dessa ska 44 miljoner årligen gå till området ”utbildning”, alltså åtgärder inom samtliga utbildningsnivåer.
