Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Utbildningssatsning med landsbygden i centrum

Möjligheterna till distansutbildning ska bli bättre, med särskild hänsyn till utbildningsbehovet ”i glesa och mycket glesa landsbygdskommuner”. Det framgår av propositionen ”En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop” som nyligen presenterades.

26 april, 2018
MarieLouise Samuelsson

Kvaliteten på distansutbildning ska också förbättras genom att universitet och högskolor får särskilda medel för utveckling av sitt distanspedagogiska arbete.
Flera lärcentrum ska finnas tillgängliga och ge stöd och hjälp samt givetvis lokaler till den som studerar på universitet, högskola, komvux och yrkeshögskola, från ett lärcentrum ska också distansstudier kunna bedrivas.
– Möjligheten att studera på distans blir allt viktigare i takt med att arbetsmarknaden förändras, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i en kommentar.

– Fler behöver kunna byta karriär senare i livet eller gå en utbildning när jobbet kräver det. Din bostadsort ska därför inte avgöra om du kan utbilda dig eller inte, den möjligheten måste komma alla till del.

Ingen ”landsbygdsindikator”
Utbildning kopplat till kompetens­försörjning har en fram­skjuten roll i regeringens landsbygds­politik.
Dock blir det ingen ”lands­bygds­indikator” som den parlamentariska Landsbygds­kommittén ville införa för att via den årliga resurs­fördelningen premiera läro­säten vars verksamhet gjorts mer ”relevant för den lokala arbets­marknaden”.

I propositionen skriver regeringen att en sådan ”tillgänglighetsparameter” inte är nödvändig, eftersom allas möjlighet att delta i högre utbildning redan finns i riktlinjer och mål om breddad rekrytering.
Det är möjligen också så att regeringen i arbetet med propositionen lyssnat på de lärosäten och andra remissinstanser som gjorde tummen ner för ännu en indikator i resurstilldelningssystemet.

Som Universitetsläraren tidigare skrivit om uttryckte Landsbygdskommitténs betänkande missnöje med att lärosäten mest ”tog hänsyn till den egna verksamheten och strategierna för det egna lärosätet”, i stället för att samverka med kommunerna och erbjuda utbildningar i kommuner med långa avstånd till närmaste lärosäte.
Att Landsbygdskommittén inte tog upp det faktum att universitet och högskolor redan bedriver regionala samarbeten kan eventuellt förklaras av att ingen av de riksdagsledamöter som ingick i landsbygdskommittén hämtades från utbildningsutskottet. I stället kom den parlamentariska sakkunskapen från miljö- och jordbruksutskottet samt näringsutskottet.

Extra statsbidrag
Enligt propositionen är lösningen bland annat mer av förutnämnda lärcentrum, dessa kommer att finansieras via ett extra statsbidrag (50 miljoner för 2018, därefter 70 miljoner årligen) till kommunerna som blir ansvariga för etablering av lärcentrum och för att tillhandahålla lokaler. Tanken är alltså att lokalerna ska användas av olika utbildningsnivåer, det ska även finnas möjlighet att bedriva distansstudier.

Vidare vill regeringen skapa ett nytt kunskapscentrum för att samordna lärosätenas forskning inom landsbygds­utvecklingsområdet. Avsikten är att ”öka effekten av politiken inom olika områden och tydliggöra landsbygdernas förutsättningar och potential att bidra till den svenska tillväxten”.

Näringsdepartementet som har huvudansvar för landsbygdspolitiken meddelar att regeringen satsar totalt 1,5 miljarder under perioden 2019–2020 och därefter 400 miljoner årligen för att förverkliga Landsbygdskommitténs förslag. Av dessa ska 44 miljoner årligen gå till området ”utbildning”, alltså åtgärder inom samtliga utbildningsnivåer.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023